Ny blogg

Jag har flyttat min blogg till: www.christinaornebjar.se Jag hoppas att du vill läsa vidare där.

torsdag 24 januari 2013

När debatten slutar vara debatt

I tisdags var det kommunfullmäktige i Kumla. På dagordningen fanns min motion om att göra Kumla till författarfristad - hela mitt huvudinlägg finns här.

Med under kvällen fanns min praoelev Isac. Han är sexton år och går första året på gymnasiet och ville lära sig mer om politik. Under de tre veckor han är med mg är tanken att han ska få testa på att vara så kallad pol sek, alltså politisk sekreterare. Under kommunfullmäktige var han givetvis med och jag frågade KFs ordförande och sekreterare innan mötet om det var ok att han satt i bänken med mig istället för på åhörarplats. Det var det.

När fristadsmotionen kom upp började förre kommunstyrelsenordförande Lennart Eriksson (s) med att förklara varför man ansåg att motionen skulle avslås. Man tyckte bland annat att det borde ligga på statlig nivå, att det var för dyrt (350 000 kronor) och att hotbilden mot skribenten kunde bli ett problem för Kumla.

I mitt inlägg förklarade jag att jag tänkte begära votering. Detta eftersom motionen lagts på andra ställen av andra partiet än Folkpartiet och fått bifall och för att jag vet att det är en fråga som inte är partipolitisk eller blockpolitik utan tvärt om ofta antingen får ett enat bifall eller splittrar partier.

Jag uppmanade också alla fullmäktigeledamöter att fundera på varför man röstade nej. Det och begäran om votering hänger ihop eftersom jag ville peka på det personliga ansvaret alla vi i fullmäktige har. Rösta hur du vill men vet varför. Jag sa också att argumenten om ekonomi och hotbild inte håller. Jag tog också upp att det ofta känns som om våra förslag får avslag bara för att de kommer från oss - det finns många exempel på förslag som dyker upp som idéer från S-majoriteten senare.

Jag sa att om de tre sakerna var anledningen till att man röstade nej "så skämmes".

Jag sa aldrig "skäms om du röstar nej till min motion".
Det här är viktigt för debatten kom sedan att handla om mig och min retorik, inte om motionen som sådan.

Jag fick i debatten höra att jag hotade fullmäktige. Att jag hotade fullmäktigeledamöterna.
Om att begära votering är att hota då vet inte jag var vi är på väg. Självklart måste man kunna stå för sin åsikt om man sitter som folkvald i kommunfullmäktige! Stå för sin åsikt, veta varför man tycker så, ha argument.
Till saken hör dessutom att inte alla folkpartister heller röstade ja till motionen. Om jag nu vore så hemsk, om jag hotade fullmäktigeledamöterna - hade jag då inte sett till att ha en enad folkpartigrupp? Jag har sagt det förr - tyck som du vill men vet varför!

Det var också därför jag sa "rösta inte nej för att någon annan sagt att du ska göra det". Det gäller i alla frågor. Jag påstod aldrig att folk inte tänker själva, jag uppmanade däremot till att göra det.

Om det inte är någon mening med att debattera, att föra fram sina argument, för att alla redan har bestämt sig och därför omöjligt kan ändra sig - vad r då poängen med kommunfullmäktige? Är det som Dan-Åke Moberg (s) sa i debatten - en show och revy?
Jag förutsätter nämligen, tydligen ganska naivt, att man lyssnar till varandras argument och tar dem till sig.
Det var också därför jag sa att man gärna fick ajournera sig, fundera, fråga.
Jag sa också att jag gärna ville höra argumenten men jag ställde det aldrig som ett krav.

Nå, i en replik på mig blev Dan-Åke Moberg (s) så upprörd att han från talarstolen gav sig på min elev. Han ruskade tydligen på huvudet vilket inte var ok enligt Moberg. På väg ner till sin plats kallade Moberg Isac för jäkla snorunge.
Jag begärde ordningsfråga eftersom Moberg gav sig på en minderårig som dessutom inte hade möjlighet att svara för sig då åhörare inte får gå upp i talarstolen.



Jag var arg på Moberg och jag var arg på ordförande i presidiet, Mårten Blomqvist som inte reagerat utan släppt igenom uppförande. Svaret från kommunfullmäktiges ordförande är lika upprörande - han hade också sett huvudskakningarna från Isac och menade att Mobergs svordomar var befogade.
Det tyckte inte jag. Även moderaterarnas Mats Hellgren gick upp och fördömde Mobergs agerande.

Under en senare punkt ajournerades mötet eftersom en jävsfråga kom upp. Isac hade tagit väldigt illa vid sig och jag gick bort till Moberg och sa "Isac är helt förstörd där borta, kan du inte prata med honom?" Svaret var så sanslöst att jag först trodde han skämtade. Han sa att han kände den där grabben och hans beteende och vet hur han är och absolut inte tänkte be om någon ursäkt. Dessutom fick både han och jag skylla oss själva.

Exakt vad som sades i den ordväxlingen minns jag inte. En av moderaternas ledamöter var i närheten och reagerade på Dan-Åke Mobergs ordval när han pratade med mig, bland annat "Nä, hörru tjejen" - där jag svarade med ett förvånat "ursäkta!?!". När moderaten påpekade att det var ett olämpligt tilltal blev svaret "men hon är ju tjej!" varpå moderaten sa "Hon är en kvinna!" Och Moberg sa "Ok! hörru kvinna!!"

Nå, eftersom vi inte kom någonstans och Moberg fortsatte att kalla Isac diverse saker så gick jag upp till presidiet och frågade hur vi skulle göra gör att lyfta det.

Jag hade ju redan begärt ordningsfråga direkt i anslutning till utfallet från talarstolen men menade att eftersom det hela fortsatte under pausen var det inte utagerat. Jag saknade fortfarande en ursäkt från Moberg och en reaktion från ordförande.
Nu blev det hela ännu värre genom att Mårten Blomqvist, Ordförande i fullmäktige menade att han ändå inte kunde göra något och vice ordförande menade att det hela egentligen var mitt fel. Jo, för min retorik i mitt anförande var så provokativ.

Så om jag är dum får man ge sig på minderåriga som råkar vara med mig?!
Efter mötets återupptagits tog ordförande upp att han inte visste hur han skulle göra eftersom det inte fanns med på dagordningen och ordningsfrågan var ställd under en annan punkt. En del prat i bänkarna ledde så småningom till att miljöpartiets ledamot Carina Riberg fick gå upp i talarstolen. Där påpekade hon att det hela var ett hot mot demokratin för vilka unga vågar engagera sig efter det här? Hon vittnade också om att Moberg sagt Snorunge på väg ner till sin plats.

Jag fick också ordet. Isac satt i bänken, skakad och skakande. Själv var jag mest arg. Jag ville att ordförande skulle agera, jag ville att Dan-Åke Moberg skulle be om ursäkt och jag ville ha en kraftfull markering i protokollet.

Efter det gick Dan-Åke Moberg upp i talarstolen och bad om ursäkt. Han trodde inte det var så illa som jag försökte få det till men bad ändå om ursäkt.
Fortfarande inget från ordförande eller övriga i presidiet.
Efter mötet kom Moberg fram och bad om ursäkt igen och Isac sa att han ville fundera på det. "Jaja, fundera du. Fundera du" blev svaret.

Vi pratade med ordförande Blomqvist som fortfarande menade att han inget hade kunnat göra. Inget kunde göra!? se här Under punkt 12, Katarina Hanssons sista inlägg, gör en moderat ledamot ett allvarligt övertramp. Ordförande reagerar kraftfullt efteråt och vill ha med till protokollet att det inte är ok.
I tisdags fick en sextonåring en avhyvling från talarstolen - ordförande säger ingenting. Efteråt säger han "men vad kan man göra."
Tja, vad sägs om att göra ungefär samma sak som den gången?

Att se Isac så skakad, att höra en vuxen människa säga så till en sextonåring, att höra andra vuxna ta denne vuxne i försvar... Jag ska inte påstå att jag är mållös för jag har sagt mycket om saken men jag är förvånad. Hur kan man!!?
Att höra att min elev får tåla sånt för att han är med mig som är så provokativ. Att få höra att jag borde tala om för honom hur man uppför sig - han skakade på huvudet!! Hade han buat, pekat finger, skrattat eller på något annat sätt betett sig illa så... Men att skaka på huvudet! Å andra sidan svär man inte åt folk ändå. Man kallar inte folk för snorunge!

När jag står i talarstolen suckas det, det himlas med ögonen, det stönas, flinas och emellanåt kommer det rop från bänkarna - från fullmäktigeledamöter! Som definitivt borde veta bättre. Det här var en gymnasieelev som skakade på huvudet för att han inte höll med!

Kumlanytt har lagt ut radiosändningen och första biten kommer runt 1.30 Sedan är det nästan i slutet, efter pausen/musiken. (Ska se om jag hittar tiden)
På kvällen ringde Nerikes Allehanda till mig, klockan var första gången elva, andra gången bortåt tolv. Det resulterade i en artikel på onsdagen. Miljöpartiets Carina Riberg tog kontakt med Kumlanytt som också skrev, se ovan i radiolänken.
Idag var det två sidor i allehanda och P4 Örebro tog upp det i nyheterna. Att det då NA står att jag och isac - enligt Moberg - hånflinat, gjort gesterboch miner känns mest fånigt.

Under hela tiden har jag beundrat Isacs agerande. Han var otroligt skakad under kvällen men orkade ändå sitta kvar. Han bemötte media väldigt professionellt och har hela tiden varit noga med att bara berätta om vad han själv upplevde. Helt fenomenalt. Alla kommentarer under artiklarna har heller inte varit särskilt trevliga men han har haft huvudet högt hela tiden.
De allra, allra flesta har uttryckt sitt stöd för Isac - och för mig. Tack för det, allihop! Många känner jag inte ens! Jag är helt överväldigad över de telefonsamtal, mejl och sms som kommer. Folk är upprörda och förbannade över att en vuxen man ger sig på en sextonåring - som dessutom inte ens får försvara sig.
Jag hoppas Isac står i talarstolen om två år, som invald i kommunfullmäktige för Folkpartiet. Jag är helt övertygad om att han aldrig skulle gå ner på den här låga nivån. Jag hoppas han orkar fortsätta, torts denna verbala käftsmäll, både med politiken och med sitt andra stora intresse, speedway. Jo, för Isac är ordförande för supporterklubben för Indianerna... Kumla Indianerna för vilka Dan-Åke Moberg är ordförande. Som Moberg säger, han "känner grabben" och står dessutom i maktposition då supporterklubben är beroende av moderklubben.
Jag vet inte riktigt hur jag ska agera vidare. Jag är så infernaliskt trött på alla påhopp i fullmäktige. Det verkar ju heller inte som det hjälper att påpeka. Det är inte länge sedan en före detta tjänsteman åkte på verbalt stryk från samme Moberg, i samma talarstol.
Det måste sluta. Jag kommer i alla fall inte sluta, vare sig med politiken eller med att vara jobbig, provokativ och säga ifrån när jag tycker att andra beter sig illa. Så kan jag vara en snorunge jag också!

Läs gärna Isacs egna ord, i hans blogg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar