Ny blogg

Jag har flyttat min blogg till: www.christinaornebjar.se Jag hoppas att du vill läsa vidare där.

torsdag 30 augusti 2012

Vänortsbesök - måste man dricka? Måste man servera alkohol?

Den alkoholfria Almedalsdrinken går ju också att servera!


I dagarna har Kumla vänortsbesök. Städerna turas om att ordna besöken och var åttonde år kommer det representanter från tre städer – Sibbo i Finland, Aurskog-Høland i Norge och Frederikssund i Danmark till Kumla. Besöken har alltid ett tema och i år är det äldreomsorgen som står i fokus. Det ska bli spännande att höra hur man arbetar i andra nordiska länder och jag ser fram emot de verksamhetsbesök vi ska göra.
Extra spännande är det för vår familj för vi kommer ha en av Finlands representanter boende hos oss. I Sibbo har Svenska Folkpartiet i Finland flest mandat och Christel Liljeström – som ska bo hos oss – är kommunfullmäktiges ordförande där. När jag läste på nätet om Sibbo och Christel imponerades jag över hennes digra lista på uppdrag hon har haft – kommunstyrelsen ordförande, vice ordförande för partiet i två omgångar, ordförande för Svenska Folkpartiet i Sibbo och president för Baltic Sea Commission för att bara nämna några. Det ska bli väldigt roligt att få lära känna henne och jag hoppas att vi kanske kan klämma in en träff med våra lokala folkpartister och LUF för att få ta del av hennes erfarenheter.

Förutom besök och prat kring äldreomsorgen kommer givetvis Kumla visas upp. Sjöparken, Kvarntorpshögen, skoindustrimuseet och badhuset – Kumlas stoltheter. Lite tråkigt kan jag tycka att vi inte besöker något av kommunens äldreboenden utan istället åker till Örebro och Ängen – även om jag tycker att Ängen verkligen är något att visa upp och vara stolt över. Jag gissar att Kumla kommer presentera trygghetsboendet under sin presentation och det är klart – det är inte lätt att titta på det då det är byggnadsställningar överallt. Det är mycket som ska hinnas med och varje stad vill givetvis visa sina bästa sidor men nog kunde vi klämt in ett besök på Bataljonen eller Hemgården?

Kvällstid är det också program. I kväll ska vi upp på Högen och få en guidning där. Vi ska fiska kräftor och vi ska grilla. I morgon är det middag i Bielkemässen – också väl värd att visa upp – och på lördag kväll ska vi till naturreservatet Hult.
Många bra saker och jag ser fram emot hela helgen. En enda sak ger smolk i bägaren.
En del minns förmodligen interpellationsdebatten i fullmäktige om alkoholpolicy. En debatt som var helt onödig då jag egentligen inte behövde ställa en interpellation utan kunde ta reda på svaret själv, enligt kommunstyrelsens ordförande. Helt helt sanslöst svar!
I min interpellation (en interpellation är helt enkelt ett sätt för oppositionen att fråga om olika saker och på så sätt lyfta olika ämnen) efterlyste jag en alkoholpolicy kring hur kommunen handskas med alkohol med representation. Jag fick svaret att det var så allmänt vedertaget (kutym var ordet som användes) att det dels inte behövdes något nedskrivet, dels inte gick att ändra då man måste servera alkohol när man har besök enligt vår kultur.

I tisdags hade vi KSAU - kommunstyrelsens arbetsutskott. Där sitter jag, Mats Hellgren (M), Lennart Eriksson (S), Katarina Hansson (S) och Stefan Svensson (S) - och ett ärende handlade om just ANTD-frågor (Alkohol Narkotika Tobak och Dopning). Man vill ha in kommunens synpunkter på en ny ANDT-strategi. I svaret från Kumla hänvisar man till kommunens drogpolitiska program: Kommunen ska vara fri från alla former av drogmissbruk. Kommunen ska vara tobaks-, narkotika- och dopningsfri. Konsumtion av alkohol ska endast förekomma bland den vuxna befolkningen och ska inte medföra medicinska eller sociala skadeverkningar.

Jag ställde frågan hur det kommer att fungera under vänortsbesöket. Kommunen bjuder nämligen på alkohol till middagarna. Hur vet vi att vi inte bjuder en alkoholist på alkohol? Alkoholism är klassat som en sjukdom – vems är ansvaret om en person tar ett återfall på grund av att Kumla kommun bjuder på vin och öl till maten? Svaret var att det var kommunens. I förlängningen kommunstyrelsens ordförande? frågade jag och svaret blev jakande. Man höll med om att det var bekymmersamt men menade fortfarande att det tillhör vår kultur att bjuda på alkohol. Det kommer dessutom att finnas alkoholfria alternativ att välja.

Jag tycker till att börja med inte att kommunen ska bjuda på alkohol för skattepengar. När våra verksamheter har olika tillställningar är det läsk, vatten och lättöl som gäller. Borde det vara här med och så kunde den som så önskar köpa ett glas vin till maten.

För det andra tycker jag att det är upp till oss om vi vill ändra på en kultur som vi anser vara fel. Om det nu är bekymmersamt, om det nu är så att det inte är bra – varför då inte vara en föregångare och ändra det invanda, det vedertagna, den så kallade kutymen?!
Jag tror inte att vare sig norrmännen, danskarna eller finländarna skulle ta illa upp om Kumla förklarade att man har en policy att inte bjuda på alkohol. Jag tror inte ens det skulle bli gnäll om man sa att kommunens policy säger att man undviker alkohol helt och hållet. Och skulle det nu bli gnäll – ja, då är det väl deras problem?

Bortsett från det här – en fråga jag med all säkerhet kommer att återkomma till – så ser jag verkligen fram emot att få ta emot våra vänortsrepresenter och jag är ohyggligt nyfiken på hur Christel Liljeström är ”i verkligheten”! Om en stund får jag veta.



Svenska Folkpartiet i Finlands logga!

måndag 27 augusti 2012

Nu finns LUF Kumla!!

"Äntligen stod prästen i predikstolen..." Äntligen har Kumla ett liberalt ungdomsförbund!




                                                             Artikel i Nerikes Allehanda


I torsdags hade LUF Kumla sitt första årsmöte. Under sommaren har vi jobbat med att hitta stadgar och former för hur det hela ska fungera, skickat ut inbjudningar till de som är medlemmar i LUF och tillhör Kumlas upptagningsområde och funderat på hur det hela ska se ut och fungera.

Till vår hjälp hade vi distriktsordförande för LUF Örebro, Andreas Albonius och verksamhetsutvecklare Emil Eriksson Rissve. Efter att jag öppnat mötet valde vi raskt Andreas till mötesordförande och Emil till sekreterare och sedan var det bara att köra!

Ordförande för LUF Kumla är Kajsa Rosén. Hennes blogg finns här. där hon emellanåt Ser Rött! Sedan tidigare är Kajsa ersättare i Barn- och utbildningsnämnden och ledamot i FP Kumlas styrelse. Kajsa läser till statsvetare och kommer göra praktik på Folkpartiets partikansli med vår riksdagsman Johan Pehrson i höst. Utanför politiken är hon bland annat engagerad i ridklubben i Kumla.

Vice ordförande är Magnus Ivarsson. Magnus sitter också i FP Kumlas styrelse och har hand om vår hemsida. I Miljö- och byggnadsnämnden sitter han som ersättare och när han inte pysslar med politik eller håller koll på vad som händer på Lithells tränar han som en galning! Army Fitness och annat farligt... :-)

Kassören i LUF Kumla heter Christian Lahesalu och är också kassör i FP Kumla. Under hösten kommer han förhoppningsvis gå som politisk lärling i Kultur- och fritidsnämnden. Christian gillar Kumla så mycket att han tackade nej till ett jobb som tjänsteman för LUF i Göteborg!
Det mesta av Christians tid går åt till IFK Kumla, där han är ordförande.

Richard Huntley valdes till sekreterare och är en nygammal kumling. Som tidigare mycket engagerad i LUF i Kronoberg är det Richard som ser till att det finns stadgar att utgå från och annan formalia som vi andra inte har koll på. Om någon till äventyrs skulle vilja läsa engelska i höst kan ni få Richard som lärare!

Jag är mer än dubbelt så gammal som den siste i styrelsen - Isac Svanberg. Isac kom med i Folkpartiet i våras och att han är ny glömmer jag hela tiden bort - eftersom det inte märks! Isac är ordförande i Kumla Indianernas supporterklubb Indians-fans och läser första året på gymnasiet, på Thoren Bussines School i Örebro.

Det är styrelsen. Sedan finns ju vi vanliga medlemmar också - japp, jag är medlem i LUF Kumla, får vara aktiv i två år till för efter trettiofem får man vara stödmedlem istället.

Är du nyfiken på vad LUF sysslar med? Vill du vara med? Att bli medlem är gratis, det kan man enkelt bli här. Annars kan du gå in på LUF Kumlas Facebooksida.

Kumlanytt och Nerikes Allehanda har båda skrivit om att LUF nu finns i Kumla - igen. Ja, det har ju funnits tidigare, om inte annat på FPUs tid. Efter årsmötet läste jag upp en revisionsberättelse från 1948/49... Låt oss hoppas att Christian sköter sig bättre som kassör! :-)



fredag 17 augusti 2012

En kontaktpolitiker på besök




De flestas semester har tagit slut och schemat börjar fyllas på igen. Under sommaren har det varit mycket rent partiarbete - partiprogram. uppstarten av LUF, fix med kampanjer och liknande - men nu drar allt annat också igång.
Den här veckan har jag bland annat varit i Lekeberg och träffat folkhälsoteamet. Jag bjöd in mig själv eftersom jag ville få veta vad de vill och kan. Sydnärke har samlat resurserna i Lekeberg och tanken är att teamet ska jobba mot alla kommuner. I Kumla har vi inte fått till det ännu, det haltar en del. Det är inte riktigt glasklart var frågorna ska ligga och vem som har ansvaret och budgeten måste diskuteras. Jag fick med mig väldigt mycket värdefull input från Lekeberg och det kommer mer i ämnet här så småningom.

Idag har var jag inbjuden som kontaktpolitiker till skolorna Tallängen, Romarebäcken och Norrgårdens gemensamma KUP-dag. Jag har varit kontaktpolitiker på Tallängen och Romarebäcken sen den här mandatperioden började och nu när rektorsområdena ändrats är jag och rektor Karin lite fundersamma på vad som gäller men tills vidare hänger jag med henne.
Idag pratade lärare i förskoleklass och på fritids om demokratiuppdraget.

Skolan har två uppdrag - kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget och de två ska väga lika tungt och hänger tätt samman. Ofta fokuserar vi så mycket på kunskapsuppdraget att vi glömmer den andra biten.




Rektor Karin gav en bakgrund till Lgr11 genom att jämföra med de tidigare läoplanerna. Hon påpekade också att läroplanen inte är ett ensamarbete av regeringspartierna utan en samverkan mellan partierna för att den ska hålla länge.
Vad är demokrati? Vilka lagar gäller? Många gånger känns det som en djungel, framför allt när det kommer till situationer som kan tolkas. Grundlagen står över alla andra lagar och en av dem, Regeringsformen, och kapitel 1 - Skolans uppdrag och värdegrund i Lgr11 är väldigt lika.
Vidare fick vi en sammanfattning av hur den demokratiska skolan vuxit fram från tiden då de med makt insåg att just kunskap var makt och inte ville att vanligt folk skulle upptäcka det till tiden efter andra världskriget när man istället insåg att kunskapens makt är så viktig att ALLA måste ha den.

Det blev bra diskussioner och många tankar kring likabehandling, diskriminering, kränkningar och trakasserier. Vad får man göra? Vad ska man göra? Vad måste man göra? "Vad bra att vi får veta!" var en av kommentarerna. "Det här känns jättebra!" en annan.

De ur personalen som jag pratade med under och efter tyckte att det var bra att demokratiuppdraget togs upp på agendan och de påpekade också att de på fritids och i förskoleklass har fantastiska och närmast unika möjligheter att att utföra det uppdraget.

Jag tycker att vi borde lyfta demokratiuppdragets vikt mycket mer än vi gör och jag tycker att det är toppen att "mina" skolor och "min" rektor så tydligt tar ställning för det. Att vara kontaktpolitiker är toppen när man får till det och känner verkligen att man från rektorshåll här vill få det att fungera. Jag ser fram emot många, utvecklande samtal med lärare, fritidspedagoger, förskollärare och annan personal på "mina" skolor och hoppas på många inbjudningar. Annars kommer jag ändå!

Lgr11 kan du ladda ner som PDF här

onsdag 8 augusti 2012

Snart finns LUF Kumla!

Ungdomsgruppen blir Ungdomsförbund!
Just nu är dagarna fyllda med planering av kommande kampanjer, av vårt lokala partiprogram som börjar ta form och så givetvis uppstarten av LUF Kumla. Som tur är har Kajsa och Magnus varit lediga och kunnat lägga ner sin tid på det här - Christian lyckades slita sig från fotbollen en liten stund också - och vi har verkligen jobbat med våra små grå för att få ihop allting.

Jag vet inte om vi "övertänker" saker och ting och är ute efter en perfektion som inte går att nå eller helt enkelt inte finns men vi vrider och vänder på ord och formuleringar i de oändliga! Ibland känns det som vi sitter i fyra timmar utan att prestera ett dugg! Å andra sidan, när jag på kvällen sammanfattar dagen ser jag ju hur mycket vi faktiskt gjort.

LUF är Folkpartiet Liberalernas ungdomsförbund. Vi har inte haft någon lokalavdelning i Kumla av det enkla skälet att det inte funnits tillräckligt många LUFare men FP Kumla växer så det knakar och många nya är yngre medlemmar och då känns det naturligt - och väldigt, väldigt roligt! - att starta en LUF-avdelning.

LUF Kumla kommer ha sitt första årsmöte den 23/8 för att välja styrelse och helt enkelt bli till. Är du intresserad eller tror att någon annan kan vara det? Att vara med i LUF är gratis och alla yngre (max 35 år så jag ha två år på mig!) med liberala värderingar är mer än välkomna. Gå in på LUF Kumla på Facebook för att läsa mer.

Kumladagarna
Kumladagarna närmar sig och vi kommer finnas där hela lördagen med ansiktsmålning, ballongdjur och givetvis massor av material och frågor! Kom förbi och prata politik medan barnen blir målade, drick en kopp kaffe och ge oss dina tankar. Politiker beskrivs ofta som krokodiler - stor käft och inga öron - men vi kommer stå på torget med öron som elefanter! Därmed inte sagt att vi kommer hålla tyst...




Så här såg det ut när vi var med på Kumlamarken tidigare. Under Kumladagarna, framför allt lördagen den 25/8, kommer vi ha massor av aktiviteter på torget!

måndag 6 augusti 2012

Del fem - Inställning: Fem saker som gått snett med skolorna i Kumla

Nummer ett på min lista och del fem i bloggserien handlar om Inställning men hade lika gärna kunnat heta Attityd eller Förväntningar

Vi vet att inställningen till en sak betyder mycket. Vad vi förväntar oss är ofta vad vi får. Forskningen visar att låga förväntningar på eleverna blir självuppfyllande profetior och självklart blir det samma sak om man har låga förväntningar på en skola eller för den delen en kommun.

Som förälder förväntar jag mig att skolan ska vara bra och att den ska vara likvärdig. När jag arbetade som lärare förväntade jag mig att såväl elever som kolleger, arbetsgivare och föräldrar hade höga förväntingar på mig och jag hade också höga förväntningar på mina elever. Det handlar om inställning.




Tänk om det blir som man tänker?
När nämnderna tillsammans med förvaltningen och rektorerna var på "kollo" sades bland annat "Nu ska vi tala väl om skolan." Det vill säga, det har stått nog med negativa saker i tidningarna, nu ska vi prata om det som är bra.
Jag blev lite småsur över yttrandet eftersom en del av oppositionens jobb är att påpeka brister och ge förslag på hur man kan förbättra, visa vad tycker skulle vara annorlunda med ett annat styre. Jag fick delvis intrycket att det handlade om att vi skulle hålla tyst. Ändå förstår jag vad man menar. Det är det här med självuppfyllande profetior igen. Säger vi om och om igen att skolan i Kumla är usel så kommer den förr eller senare att vara just usel.
Den socialdemokratiska majoriteten i Kumla hävdar ganska ofta att media bara skriver om allt elände och aldrig tar upp det som är bra. Återigen - jag kan till viss del hålla med, det blir väldigt korta notiser om vem som får Pedagogiska priset och artikelserier om Lärarflykten från Kumla. Å andra sidan - det är inte svårt att se vad som engagerar läsarna mest, det är bara att läsa kommentarerna. Så frågan är vad media ska ta upp. Det som intresserar eller det som kanske borde intressera? Å andra sidan igen, självklart ligger det i allmänhetens intresse att få veta att det ser svårt ut inför hösten gällande lärare, bara som ett exempel.

Många gånger är vi snabba på att tala om vad som är dåligt men sämre på att ge beröm. Jag vet inte om jag skulle säga att det gäller skolan i Kumla för jag tycker att de åsikter som förs fram är fullt rimliga. Självklart ska eleverna ha behöriga lärare, självklart ska det finnas vikarier om det behövs. Lika självklart ska alla inom skolan - elever så väl som personal - ha en bra arbetsmiljö och lärarna ska givetvis erbjudas kompetensutveckling och vettiga löner. Det som framförs är inte gnäll. Gnäll blir det först när saker och ting är bra eller bättre än bra eller om man ställer krav som är vettlösa. Kraven man ställer på skolan idag är snarare minikrav.

Vikten av ledningens inställning
Det finns en bok jag skulle vilja uppmana alla verksamma inom skolan samt politiker att läsa. Den heter Skolan som politisk organisation red. Jon Pierre (2007). Köp den på Adlibris eller låna den av mig. Det kommer snart en ny upplaga för övrigt. Jag håller inte med allting som står och en del saker har redan hunnit förändras (därför ny upplaga kan jag tänka) men den ger en överblick i hur politisk styrd skolan faktiskt är. På kommunnivå är styrningen mycket mer pragmatisk än på riksnivå - där man påverkar skolan genom exempelvis lärarutbildningen - men frågan kring friskolorna vara eller icke vara i Kumla är ett exempel på att ideologin slår igenom även här.
I boken tar Bo Rothstein upp just inställningen. Han diskuterar det fenomen att det inom en kommun kan vara så stora skillnader och lyfter just inställningen på den enskilda skolan som anledning. "De enskilda skolor som fungerar väl förefaller vara genomsyrade av en särskild organisationskultur där sådant som laganda, engagemang och starka normer vad gäller verksamhetens inriktning och målsättning ofta nämns i forskningen." (s. 70) Han skriver vidare "Andan är hemligheten bakom framgång" (ibid)
Jag tror att många känner igen sig det här. Det finns många fina exempel i Kumla där man har en fantastisk anda - det kan vara hela skolan, fritids, ett lärarlag, ev förskola eller en avdelning. Det finns också delar av Kumla där andan är långt ifrån positiv. Bo Rothstein visar också på att det är ledningens förmåga att skapa en gemensam kultur, anda och vision som är det centrala. Här finns mycket att göra.

Politikens inställning
Innan valet 2010 hade lärarförbundet en sida på nätet där politiska partier i kommunerna kunde ge vallöften. Här är Socialdemokraternas vallöfte från börjamedskolan.se

Livslånga lärandet börjar i förskolan och vi arbetar för att ingen avdelning ska vara fler än 15 barn/tre vuxna. Kunskap och lärandet är i fokus, och det är viktigt stimulera elevernas lust och vilja att lära. Men även att de känner möjligheter till inflytande, trygghet, ömsesidig respekt och arbetsro. Skolan är en arbetsplats för både elever och personal, därför har vi under många år satsat på våra lokaler för att främja ett utvecklande arbetssätt som möter dagens och morgondagens krav på utbildning. Arbetet med att utveckla JN gymnasiet, fortsätter tillsammans med lokala näringslivet

och här är Folkpartiets:
Satsa på lärares kompetensutveckling
Satsa på skolledarna
Satsa mer pengar på skolan
Förbättra resultaten i skolan
Minska barngrupperna och öka kvaliteten på fritidshemmen
Anställa fler lärare
Varje elev ska få det stöd de har rätt till enligt skollagen

Vi vill satsa på bättre måluppfyllelse. Vi når dit genom bland annat kompetensutveckling, arbetsro för alla i skolan samt ökat antal vuxna i skola, förskola och fritidshem.
Vi vill ha en mångfald av aktörer inom skola och barnomsorg eftersom alla barn är olika och därmed har olika behov. Många aktörer innebär större möjlighet att hitta den plats och den pedagogik som passar varje enskilt barn.
Vi vill tillgänglighetsanpassa våra förskolor och skolors utemiljö. Alla barn har rätt att få leka!


Den styrande majoritetens konkreta löften var femton barn//tre vuxna samt att man ska fortsätta utveckla JN tillsammans med näringslivet. Det första löftet har man inte lyckats infria och det är brukar heta att det är regeringens fel. Jag skulle snarare vilja säga att det beror på att vi har fler barn i förskolan än vi planerat för. Sedan tycker inte jag att man ska sätta en siffra på hur stor en grupp ska vara. Forskningen visar att det inte är gruppstorleken som har störst betydelse utan gruppsammansättningen. En del grupper kan vara större, andra måste vara små.


Den första delen av Folkpartiets löften är sådant man kunde kryssa i, den andra delen en fri text. Som synes finns inte lärarlönerna med. Vi kryssade inte i det eftersom det står vallöften och vi då inte såg att vi kunde styra pengar just dit.
Annars ser man här en ganska tydlig ideologisk skiljelinje mellan (S) och FP. Vi vill ha fler aktörer, vi vill ha fler vuxna i skolan, fler lärare, vi vill satsa på kompetensutveckling... (S) talar om att de har byggt nya lokaler.

Inställningen till skolan blir också här ganska tydlig. Vi tror att det är innehållet som är det viktiga. Självklart är det bra att lokalerna är ändamålsenliga - men å andra sidan måste jag som undervisat i fler att de nya skolorna säga att jag inte tycker de är helt optimala. Jag förstår inte varför det finns dyra kök i alla korridorer på Kumlabys högstadium och jag förstår inte varför de fullstora klassrummen är så få på Skogstorp. Jag förstår heller inte hur man tänkte sig att eleverna skulle kunna få arbetsro ute i "hjärtat" när andra elever samtidigt måste springa dit för att hämta sina böcker och annat material. Det påpekar för övrigt skolinspektionen också, sidan fyra och framåt..




Kan Kumla få Sveriges bästa skola?
Lärarförbundet kör en kampanj som heter Allt börjar med en bra lärare. Jag skulle vilja säga "Allt börjar med rätt inställning". Det är också därför det är nummer ett på min lista. Alla de andra saker jag räknat upp är beroende av inställningen till skolan. Om vi menar allvar med skolan, om vi tror att Kumlas skola kan bli Sveriges bästa, då har vi börjat ändra inställning. Då kan vi också se att vi måste bli bättre på uppföljning och att vi måste få en likvärdig skola. Det innebär också att vi ser att vägen dit delvis består av högre löner för att kunna rekrytera och behålla de bästa lärarna och att öka grundbemanningen, alltså högre lärartäthet. Eleverna väl och ve ska inte vara beroende av enskilda eldsjälar. Hela skolan, hela organisationen, hela kommunen, ska genomsyras av att skolan är viktig.

Ställ krav! Ha höga förväntningar!
De som bor i Kumla kommun har också rätt i att ha höga förväntningar på sin kommun och på sina politiker. Man gör rätt som ställer höga krav för det visar att man har högt ställda förväntningar - en inställning som visar att man tror och räknar med att kommunen kan leverera. Tror man inte på att man kan få det man kräver så lägger man ner. I en löneförhandling lägger man sig högt - men inte högre än vad som faktiskt är möjligt. Man brukar säga att om man siktar mot stjärnorna når man trädtopparna men de flesta siktar faktiskt på just trädtopparna - och förväntar sig att nå dit. Kraven på skolan i Kumla är helt rimliga - en likvärdig skola, en bra skola, en skola som ger eleverna de bästa förutsättningarna, en skola där lärare och elever trivs. Det är till och med ganska lågt ställda krav eftersom det är vad som minst ska uppfyllas.

Inställningen bör vara att vi tror på det vi gör och att vi ställer höga, rimliga krav för att vi har höga, rimliga förväntningar - på elever, lärare, skola, politiker och kommun.

Det här var del fem i min serie om Fem saker som gått fel med skolorna i Kumla.
Del ett hittar du här - lärartäthet
Del två hittar du här - lärarlöner
Del tre hittar du här - likvärdighet
Del fyra hittar du här - uppföljning

lördag 4 augusti 2012

Del fyra - Uppföljning: Fem saker som gått snett med skolorna i Kumla

Nummer två på min lista över saker som gått snett med Kumlas skolor är Uppföljning.

Definition av uppföljning
Uppföljning är en kontinuerlig bedömning av en insats utveckling. Det är en intern process som leds av ansvariga inom insatsen. Systemet för uppföljning integreras i det dagliga arbetet.

Citatet kommer från Metoder.nu och hela den sidan är väl värd att läsa för alla som arbetar med uppföljning och utvärdering.

"Under flera år har det funnits elever i Kumlas kommunala skolor som inte uppnår målen för utbildningen. Kunskapsresultaten varierar dessutom mycket mellan skolorna, och även inom en och samma skola. Ändå följer ansvariga för skolan inte upp och analyserar resultaten i tillräcklig grad på kommunnivå." Det här citatet är från skolinspektionen, jag har använt det förr. Det jag vill åt här är den sista meningen.



bilden är från Skolverket

Hur ser det ut?
Vi gör massor med uppföljningar i Kumla. En del av dem finns att läsa här. Vi är också med i flera sammanhang där man jämför kommuner med varandra, exempelvis KKik Kommuners Kvalitet i Korthet. KKiK samlar mängder av värdefull information. Man kan exempelvis utläsa hur många barn per personal vi hade i förskolan 2011 (5,4 vilket placerar oss över medelvärdet), att ett barn i förskolan kostar 109 572 kronor vilket är en bit under medelvärdet på 114546, att i förhållande till andra kommuner når 86,5% av våra elever minst godkänt i matte, svenska och engelska (Arvidsjaur är bäst med 100% och Orsa i botten 73,5%). Vår kostnad per betygspoäng är låg, vi är under medel när det kommer till andelen elever som fullföljer gymnasiet (77%), Kort sagt, det finns otroligt mycket information att hämta här. Läs gärna själv, de flesta områden finns med, absolut inte bara skola. Rapporten kan du läsa här.
Lärarförbundet har sin redovisning av Bästa skolkommun där Kumla placerat sig på en föga hedrande 232 plats förra året vilket ändå är ett bättre resultat än 2010 års placering som nummer 276 av Sveriges 290 kommuner.

Vi har betygsstatistik, kvalitetsredovisningar, enkäter, medarbetarsamtal, utvecklingssamtal... Det finns egentligen hur mycket som helst att hämta om man vill veta hur det står till med skolan i Kumla.

Vad är problemet?
Problemet är att resultaten inte analyseras. Tjänstemännen kommer in på nämnden - kommunstyrelsen, kommunstyrelsens arbetsutskott eller vad det nu kan vara - och gör en dragning av vad man fått fram. Efter det brukar det bli ett "vi tackar för informationen - kan vi lägga den till handlingarna?" vilket i princip undantagslöst besvaras med ett ja. Att lägga något till handlingarna betyder i praktiken att man har hört vad som sagts och nu går vi vidare.

Vad som saknas är en utvärdering av uppföljningarna. Vad gör man med all information? Hur använder man den?
Alla undersökningar i världen hjälper inte den som inte tar till sig svaren och jobbar med dem.

Om man tittar på alla siffror för Bästa Skolkommun 2011 - här är Örebro län, det går också att titta på alla kommuner - så ser vi att vissa siffror är bättre än andra för Kumlas del. Frågan man måste ställa är Varför? samt Hur hänger det ihop? och inte minst Vad kan vi dra för slutsatser av det? Slutligen kommer Vad blir nästa steg?
Just Bästa skolkommun har fått en hel del kritik och jag kan hålla med om mycket av den. Även här gäller det givetvis att förhålla sig kritisk och ställa frågor kring resultaten - precis som alltid annars. Lärarförbundets ranking kan man dessutom jämföra med Skolvärldens. Här ligger Kumla på plats 238 år 2011, alltså snarlikt Lärarförbundets lista. Å andra sidan - 2010 var Kumlas placering på Skolvärldens ranking plats 188, ett bättre resultat än 2011. Här skiljer sig alltså de två åt och återigen måste man fråga Varför? Vad är det som skiljer? Varför går det sämre mellan åren på den ena listan och bättre på den andra?

Om man inte analyserar information kan man lika gärna låta bli att samla in den. En läkare kan ta tusen blodprov men om inget av dem går iväg till labb är det bara ett slöseri med tid. Om labbets resultat sedan inte processas och leder till en handling - medicin, operation eller vad det nu kan vara - är det precis lika meningslöst.

Vi får in data som säger att det fungerar bra - till och med väldigt bra - inom vissa områden. Fundera påVarför och Vad kan vi lära av detta? Hur tar vi de goda resultaten och sprider dem? Vi pratar ofta om det men vi gör ingenting. Vi har skolor i Kumla som får väldigt goda resultat - hur jobbar de? Vad är det som gör att det fungerar så bra där? Det behöver inte vara betyg, det kan lika gärna handla om att man har en fungerande samverkan med föräldrarna, många som kommer på föräldraforum eller en hög trivsel på skolan.

Idag skriver ledande socialdemokrater i Kumla på NA debatt. I skrivande stund finns artikeln inte på nätet men jag ska lägga upp en länk så snart den kommer. Där tar de bland annat upp att att det citat: skrivits mycket om om lärares arbetssituation och all dokumentation som ska göras, och det är ingenting vi lokalt kan påverka för att minska. Det är staten som förtydligat och ökat det, men vi försöker underlätta det genom att ge alla lärare "egna" datorer. Det för att de på ett enklast möjliga sätt ska kunna sköta dokumentationen över eleverna, men även för att förbereda och genomföra sina lektioner. slut citat. Något rörigt skrivet men som jag förstår det vet man att lärarn har mycket pappersjobb, man menar att det inte går att påverka och man underlättar genom att köpa in datorer.
Datorerna är jättebra - det kommer verkligen att underlätta på många sätt och är dessutom något som borde vara lika självklart som papper och penna. Vad gäller dokumentationen så är det onekligen mycket som ska skrivas och fyllas i och lämnas in. Om man ser ett syfte med att göra detta blir det ofta mycket lättare att göra det men idag bli väldigt många dokument hyllvärmare.
Tidigare hade vi kvalitetsredovisningar för alla skolor, ett dokument som rektorerna med olika resultat satte samman. Nu har vi ett annat system och jag hoppas innerligt att det kommer bli annorlunda. Jag har nämligen full förståelse för att det gamla kändes som onödigt arbete för rektorerna då det sällan ledde någonstans. Återigen - samla in informationen och gör något av den!


Vad kan vi göra?
Vi har en målstyrd skola och vi sätter upp kommunmål. I årsredovisningen för 2011 var det fullt av röda "pluttar" på skolans sidor - se sidan 8 och framåt. Vad betyder de röda pluttarna? Vad innebär de gröna? Vad behöver göras? Vi måste prata mer om de röda och gröna pluttarna, inte bara under det fullmäktigesammanträdet utan under hela året. Vi behöver också fundera på varför vi sätter de mål vi gör och vad målet i sig innebär för verksamheten.

Vi hade ett par dagar med förvaltningen, rektorerna, gymnasienämnden och barn- och utbildningsnämnden ute i Åsa förra året. Det var en väldigt bra start men sedan hände inget mer. Jag hade velat se en fortsättning på de dagarna där nämnderna och tjänstemännen tillsammans skulle sitta för att prata om verksamheten.

Vi behöver också få till systematisk uppföljning av de data som vi begär in och vi behöver få till en lika systematisk modell för analys, utvärdering och återkoppling. Vi kan inte bara konstatera att endast 66% av alla killar i nian nått målen i alla ämnen - vi måste fundera på varför. Där räcker det heller inte med att sitta och tycka och tänka utan det handlar om att analysera, plocka isär, jämföra och utgå från vedertagen forskning och erfarenhet.


Bilden är från Nationellt Centrum för Matematikutveckling

Även om det mesta av dokumentationskraven i skolan kommer utifrån så kan Kumla kommun välja att använda det material som finns. Vi är också med i flera genomlysningar så som KKiK och det finns ingen mening med att samla in data bara för att kunna kryssa i en ruta "nu har vi gjort detta".
Analysera mera!

fredag 3 augusti 2012

Del tre - Likvärdighet: Fem saker som gått snett med Kumlas skolor


Likvärdighet

Likvärdighet i skolan handlar om så många saker.
Det handlar om fördelning av resurser.
Det handlar om likvärdig bedömning för rättvisa betyg.
Det handlar om likvärdig undervisning.

Skolan ska vara likvärdig - det säger skollagen, läroplaner och sunt förnuft.
Likvärdighet handlar inte ett dugg om att alla ska ha allting lika - utom möjligen vid bedömning då - utan att alla ska ha likVÄRDIGA möjligheter.
De flesta känner till bilden med djuren som får samma uppgift för att allting ska bli så rättvist som möjligt. Klättra upp i ett träd. Djuren är bland annat en apa, en elefant och en guldfisk. Är det en rättvis uppgift? Alla är nog överens om att svaret är nej. Men det fick ju göra exakt samma sak - det är väl rättvist? Ja, för så resonerar vi ofta i skolan. Alla gör samma sak, alla får samma uppgifter, alla ska lära sig på exakt samma sätt och alla ska visa upp sina färdigheter på samma sätt.





Hur ser det ut?
"Under flera år har det funnits elever i Kumlas kommunala skolor som inte uppnår målen för utbildningen. Kunskapsresultaten varierar dessutom mycket mellan skolorna, och även inom en och samma skola. Ändå följer ansvariga för skolan inte upp och analyserar resultaten i tillräcklig grad på kommunnivå. Flera skolor har också brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Brister vad gäller likvärdighet och kvalitetsarbete finns även i kommunens verksamheter inom förskolan och fritidshemmen." citat från skolinspektionens utlåtande gällande skolorna i Kumla.

Uppföljningen i Kumla kommer jag till i del fyra men vad skolinspektionen bland annat säger här att det brister i likvärdighet. Hela rapporten finns här.

Undervisningen är inte likvärdig och Kumla kommun - huvudmannen - gör inte tillräckligt för att väga upp för de olika förutsättningar eleverna kommer till skolan med. Måluppfyllelsen skiljer för mycket mellan skolorna i kommunen.

Alla elever är olika och har inte samma behov. Många pratar om vad det fria skolvalet gjort med likvärdigheten och jag är i mångt och mycket böjd att hålla med - vi har fått skillnader mellan skolorna och skillnaderna blir större när de med resurser väljer "den bästa" skolan, eller som i många fall, väljer bort en skola man hört inte är bra. Är det ett problem att man kan välja skola då? Nej, inte i egentlig mening för alla skolor ska vara lika bra. Det ska inte vara skillnad i kvalitet mellan skolorna. Väljer man en skola före en annan bör det handla om att man har kompisar där eller att skolan har en specifik inriktning som man gillar som fallet är med vår engelska enhet i Kumla. Det ska aldrig handla om att undervisningen är bättre på en annan skola eller att det är lättare att få höga betyg där. Alla skolor ska vara bra. Likvärdiga - men därmed inte nödvändigtvis lika.

Kumlaby skola har med sin musikalinriktning något unikt att erbjuda sina elever. Om jag när jag ska välja skola till sexan är intresserad av teater, sång och dans - eller scenarbete! - så ska Kumlaby kunna vara ett självklart val. Tanken att undervisningen har högre eller lägre kvalitet ska inte ens finnas där.
Det kan finnas anledning att välja en viss skola om man har särskilda behov. Det kan vara enklare i en kommun att samla all kompetens på ett ställe om det handlar om specifika behov - det finns klasser runt i Sverige för elever i behov av särskilt stöd. I en relativt liten kommun som Kumla är det definitivt lättare att samla all sådan kompetens på ett ställe. Problemet är att eleverna då kan vara tvungna att välja bort annat, som sina kompisar. Det valet är inte lätt att göra när man är elva, tolv år.

Styra resurserna
Skolan ska utjämna skillnaderna mellan olika områden. Det är dyrt med en misslyckad skolgång. En person som inte kommer in på arbetsmarknaden kostar i snitt 12,5 miljoner kronor fram till 65 års ålder. Lägg till vad det kostar för den personen att vara i utanförskap. Kommunerna bör styra resurserna till elever i utsatta områden för att minska risken med misslyckad skolgång.
Lärarförbundet har gett ut rapporten Perspektiv på skolan - Om skolan, pengarna och likvärdigheten .

Kumla hade chansen i våras att göra om resursfördelningsmodellen. Vi hade ett förslag från kommunens ekonomiska controller på hur principen för fördelningen skulle kunna se ut. Om vi hade tagit beslutet där och då hade det kunnat implementeras samtidigt som de förändringar som sker under hösten med rektorsorganisationen i spetsen. Om man hade tagit beslutet på nämnden innan sommaren hade vi haft en turbulent höst där vi får en helt ny ledningsorganisation och nya rektorsområden och så fördelningsmodellen.
Nu togs inte beslutet utan man ville vänta till nästa år. Man var inte beredd att ta ett snabbt beslut och när jag argumenterade för att man skulle införa modellen var ett argument "Vill du verkligen kalla samman en extra nämnd?"

Jag och Kajsa Rosén, ersättare för Folkpartiet i barn- och utbildningsnämnden kämpade oss blå på det mötet för att få övriga att fundera ett extra varv. Det gick, minst sagt, inte så bra. Vi ville också att pengar skulle skjutas till centralt för att man inte skulle behöva ta från vissa skolor för att ge till andra.
Jag borde ha stått på mig och yrkat på att vi skulle ha en extra nämnd, även om jag hade förlorat i omröstningen. Jag nöjde mig med ett särskilt yttrande till protokollet och att reservera mig. Vad jag inte visste då var att gymnasienämnden skulle ha en extra nämnd så att alla från förvaltningen ändå var på plats - det är dyrt med en extra nämnd och jag visste att jag inte skulle få igenom mitt yrkande så därför la jag mig.

Nu får vi två turbulenta höstar istället för en för den här hösten ska vi anpassa organisationen efter elevantal. Ingen i Kumla kan ha missat diskussionerna kring Vialund och huruvida tio lärare ska bort därifrån eller ej. Om resursfördelningen går igenom nästa år lär just Vialund vara en av de skolor som får extra resurser. Ska lärarna återanställas då? Varför inte göra rätt från början!?

Behörighet
I del ett - lärartäthet i den här bloggserien tog jag upp våra småskolor. Vi har fyra stycken småskolor varav tre ligger väldigt centralt.
I en skola med 35 elever är det i princip omöjligt att få till lärarkompetens i alla ämnen. Elevernas får åka till andra skolor för slöjd, hemkunskap, i vissa fall musik och idrott.

”Resultaten visade på en starkt positiv effekt av andelen behöriga lärare på skolan på elevernas resultat”, ur Vad påverka resultaten i svensk skola, en skrift vi alla i nämnden fick en kortare version av.
Vi har ganska hög andel behöriga lärare i Kumla men alla undervisar inte i ämnen de är behöriga i. Att vara pedagog betyder inte att man är magisk och kan allting, jag berättade tidigare om de stackars elever jag haft i syslöjd. I småskolorna måste lärarna undervisa i många ämnen. Klasserna är många gånger åldersintegrerade och man är ofta ensam i klassrummet. Det finns fördelar med en större klass för man är oftare fler lärare. Det är ett plus på många sätt, inte minst vid planering.
I de små skolorna har inte lärarna samma möjlighet att ta del av varandra kompetens. Planering och uppföljning blir svårare. Undervisningen blir lidande. Ur ett pedagogiskt och kvalitetsmässigt mått är småskolor ingen höjdare.
Många förälder vill ha sina barn på små skolor före att man menar att det är lugnare, mer familjärt och lärarna har bättre koll. Problemet är att eleverna inte alltid upplever det så. Det lilla och familjära kan innebära att man är tre flickor i en hel årskurs - eller färre. Det säger sig själv att det blir begränsat. Att lärarna skulle ha bättre koll är heller inte säkert då man de facto är färre.

Vill jag alltså lägga ner småskolorna? Ja, varför inte?
Det för med sig så många fördelar för elever och lärare att jag tycker att det vore en vettig lösning för våra stadsnära småskolor. Jag har pratat med lärare och rektorer och fått höra samma sak: Vi får bättre kvalitet på undervisningen om vi inte är så små. Resurserna man sparar in skulle sedan fördelas ut på skolorna, där de behövs. Med den låga lärartäthet vi har i kommunen skulle heller ingen behöva sluta utan, precis som eleverna, helt enkelt byta skola.
Det här är kontroversiellt och folk vägrar prata om det. Man kallar det politiskt självmord. Det värsta man kan göra är att lägga ner en skola. Nå, jag lägger inte ner någonting, jag föreslår bara att man ska lyssna på de som kan verksamheten, de som är ute i den.

Jag slänger in ett citat från Helena von Schantz, som ofta skriver klokt och genomtänkt:

Överlag tycker jag att den politiska debatten skulle förädlas och vitaliseras av mindre lydnad och mer självständigt tänkande, men ingenstans är det viktigare med integritet än i skoldebatten. Att ge våra barn en god och likvärdig grundutbildning är varje generations främsta insats för framtiden och därför måste övertygelse gå före partipiskor och omsorg om den egna politiska karriären. Helena von Schantz på Newsmill.

Vad säger forskningen?
Vi börjar med småskolorna. Forskarna har identifierat behov av stöd för lärarna i planering och genomförande av undervisning. I en glesbygdsskola är lärarna ofta få och saknar någon att diskutera med. Det kan innebära behov av seminarier, studiedagar, nätverk med kollegor etc. står det i En forskningssammanställning utifrån frågeställningen ”den lilla skolan på landsbygden” Viktigt att tänka på här är att forskningen presenterat här passar bättre in på exempelvis Hardemo skola än på de tre stadsnära skolorna eftersom man delvis utgår från vad skolan gör för bygden.

Lärarnas riksförbund lät SCB plocka fram siffror. I en artikel i DN skriver Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund utifrån de siffrorna och konstaterar att kommunerna inte klarar av att kompensera skillnaderna mellan de starkast presterande eleverna och de svagaste.

Forskningen visar också att föräldrarnas utbildningsbakgrund har stor betydelse för eleverna och allra mest för de svagaste eleverna. Här måste kommunerna kompensera. I Kumla har man relativt låg utbildningsnivå, det ska kommunen kompensera för så att inte Kumlas elever får nackdelar gentemot andra kommuners elever.
Kumla borde alltså satsa mer än andra kommuner - för att kompensera.





Nästa del, nummer två på min lista, kommer handla om Uppföljning.

Del ett, om lärartäthet, hittar du här!

Del två, om lärarlöner, hittar du här!

torsdag 2 augusti 2012

Del två - löner: Fem saker som gått snett med Kumlas skolor


Just nu känns det som alla pratar om lärarnas löner. Lärarförbundet har gått ut med ett krav på 10 000 mer i månaden för alla lärare och Lärarnas Riksförbund gick med i Löneupproret där man slåss för samma sak.

Del två i min serie om skolan i Kumlas skolor - och nummer fyra på min lista - handlar om lärarlöner.
Att jag skriver "fem saker som gått snett MED Kumlas skolor" istället för i är för att det är just med skolorna det är snett, inte i första hand i. Det är den politiska styrningen jag kritiserar.


Som jag skrev i del ett av den är serien av blogginlägg om vad som gått snett med Kumlas skolor så har det varit mycket om skolorna i Kumla i lokalmedia. Även här har lönerna varit ett hett ämne och det syns att det engagerar många då kommentarerna flödar friskt i såväl bloggar som på Facebook och nätmedia.

En del kommentarer - och argumentation i media - handlar om att lärarna ställer larviga krav och frågar varför just lärarna ska ha så mycket högre lön. Jag tänker inte ta den debatten här då det handlar om lönerörelsen i hela landet. Jag tycker ju exempelvis att staten ska ta över huvudmannaskapet igen, vilket för övrigt Folkpartiet i stort också tycker. Läs gärna Kajsa Roséns debattartikel eller ännu hellre hennes blogg i samma ämne. Det är dock inte den viktigaste frågan i vardagens politik i Kumla utan där gäller det att utgå från här och nu och de förutsättningar som är givna.

Alla skolor i Kumla är kommunala, med andra ord är det kommunen som är arbetsgivare till alla lärare - oavsett ålder på eleverna. Från förskola till gymnasiet - ja över till Komvux - är det kommunen som är arbetsgivare och därmed den som sätter lönerna och betalar ut dem. Kumla kommun kan som arbetsgivare välja att gå högre än det golv som förhandlats fram. Det gör Kumla icke.



Hur ser det ut?

Lönerna i Kumla ligger lågt. Ingångslönerna är låga och löneutvecklingen är dålig.

I en jämförelse kommer Kumla bland de tio sämsta i tre kategorier. Vi är bland de tio kommuner som betalar sina grundskolelärare, gymnasielärare och skolledare sämst. Gymnasielärarlönerna lyckas vi till och med toppa - eller snarare tvärt om, slå i botten - som den kommun med absolut lägst lön. Degerfors ligger närmast oss i bottenligan men med en lön på 1200 kronor mer.
Våra skolledare har lägre lön än högsta medellönen - inte de högst betalda utan medellönen - för grundskollärare. Högsta medellönen för grundskollärare har Övertorneå med 29 521. Våra skolledare i Kumla slåss om sistaplatsen med 28 860 kronor i månaden. Låter det otroligt? Läs mer här.

Så ja, vi ligger lågt. Vi ligger lågt i Sverige och vi ligger lågt i länet. Vi ligger lågt inom flera yrkeskategorier inom utbildning - skola, förskola, fritids etcetera.

Är det på grund av lönerna som lärarna flyr Kumla? Det en del i det hela men heller inte hela sanningen. Inte många byter från en arbetsplats man kanontrivs på för några hundralappar mer i månaden - även om skillnaden för Kumlas lärare och skolledare i vissa fall är betydligt större än så. Nej, problemet i Kumla är mycket större, givetvis.
Faktum är dock att lönen är en sådan sak som Kumla som arbetsgivare och kommun ganska enkelt kan göra något åt. Kumla skulle kunna bli en kommun som satsar på sina lärare genom en vettig ingångslön och en god löneutveckling. Sverige står inför en nationell lärarbrist och när nyutexade lärare väljer mellan Kumla och Hallsberg spelar lönen in.

Inställningen hos majoriteten är onekligen... förbluffande. Eller ruskig. Så här säger kommunstyrelsens ordförande Lennart Eriksson till P4 Örebro: Vi har ambitionen att lönerna för lärare inte ska ligga bland de sämsta i landet.
Oj. Vilken ambition! Inte bland de sämsta i landet... Det kommer verkligen locka lärare till kommunen, för att inte tala om de allra bästa. Givetvis måste Kumlas ambition vara att få de bästa lärarna att vilja arbeta i kommunens skolor?!

Vad säger forskningen?
Skolan är visserligen vår största arbetsplats men skolan finns inte till för lärarna. Skolan finns till för eleverna och lärarna finns där för eleverna. Kommunen är visserligen arbetsgivare men också huvudman vilket innebär att kommunen ska se till att måluppfyllelsen är så god som möjligt och att eleverna ges de bästa förutsättningarna för att nå så långt som de bara kan. Är då lärarnas löner verkligen vad man ska fokusera på?

Tittar vi på vad forskningen säger - vilket jag tycker man borde göra oftare - så är svaret ja.
Till att börja med så säger Ekonomifakta Svenska lärare i årskurs 1-6 har lägre ingångslöner än i många andra OECD-länder och en lägre löneutveckling.
Vi har alltså relativt låga löner i hela Sverige. Är det ett problem? Ja. En internationell studie gjord av Dolton och Marcenaro-Gutierrez med den skojiga inledningen If you pay peanuts, do you get monkeys? visar en koppling mellan lärares lön och elevernas resultat. Egentligen är det ganska enkelt. Lönen påverkar vilka som väljer att läsa till lärare och också vilka som väljer att stanna kvar i yrket. Många av de bäst lämpade väljer helt enkelt bort läraryrket, antingen redan från början eller under sin karriär.
I en rapport med kommentarer till studien påpekar Lärarförbundet att Sveriges elever presterar bättre än lärarns löneläge indikerar. Vi har med andra ord bättre lärare än vi förtjänar.

Så..?
Kumlas lärare har låga löner. Sverige står inför en lärarbrist. Forskning visar att lärarlönerna påverkar elevernas resultat. Om Kumla ska kunna konkurrera om de lärare som finns måste vi vara en attraktiv kommun. En del i det är lönerna. Ingångslönerna måste upp och löneutvecklingen måste bli bättre. Det låter ju väldigt enkelt.

Vi har - i teorin - individuell lönesättning. Det är inte helt problemfritt. Vi kan ganska enkelt titta på elevernas resultat och säga att de lärare som har elever som presterar bra ska ha en högre lön. Problemet är att även om lärarna är superviktiga så spelar även annat in för eleverna, så som exempelvis föräldrarnas utbildningsbakgrund.

I ett lärarrum vet i princip alla vilka lärare det är som gör ett bättre jobb än andra. Vilka det är som lägger ner själ och hjärta - och vilka som inte gör det. Problemet är att rektorn inte har lika lätt att se det och det är med rektor man löneförhandlar. Individuell lönesättning riskerar också att skapa osämja i lärarlaget och på skolan - eller inom kommunen. Eftersom rektor dessutom har en budget att förhålla sig till blir det ännu svårare att höja lönerna då det är pengar som måste tas från annat. Vi riskerar att få skolor i kommunen som satsar på löner och skolor som satsar på material - och det kommer bli diskussioner vilket som gagnar eleverna bäst.
Därför behöver arbetsgivaren - Kumla kommun - gå in och höja lönerna.





Nästa del i den här bloggserien kommer handla om Likvärdighet.

Del ett hittar du här. Där avhandlas Lärartäthet.

onsdag 1 augusti 2012

Fem saker som gått snett med Kumlas skolor - del ett!

Jag började det här som ett samlat blogginlägg om skolan men insåg att det fanns så mycket att säga i frågan att det fick bli en serie. Jag har valt ut fem områden som gått snett och i första delen kommer en bakgrund och Nummer Fem på min lista över saker som gått ruskigt snett gällande Kumlas skolor.




Bakgrund i media
Kumla fortsätter att få spaltmeter och tid i media. Nerikes Allehanda skrev på ledarsidan Åtgärder krävs i Kumla. På lokalsidan skrevs det under två dagar i samma tidning där den första artikeln i skrivande stund fått 28 kommentarer och har den skrämmande titeln "Lärarna flyr Kumla" och nummer två ett försök att låta majoritet och opposition ge sin syn på saken under titeln "Lönen är inte allt".

Samtidigt - egentligen med början något tidigare - har Kumlanytt.se rapporterat ungefär samma sak men med en annan ingång där man rapporterade om att Lärarnas Riksförbunds ordförande slutar som lärare i kommunen. Idag har artikeln nittiotvå (92!!!) kommentarer. Just kommentarerna föranledde nästa artikel där barn- och utbildningsnämndens ordförande svarade på kritiken.

P4 Örebro har också lyft Kumlas skolor. Man ifrågasatte löneläget och det faktum att Kumla har haft flest vakanta tjänster och följde upp det med att låta kommunstyrelsens ordförande säga att lönerna givetvis skulle vara konkurrensmässiga.

Det har gått så långt att bloggare utanför Kumla skriver, se till exempel Gabrielles tankar.

Så vad är det som har gått snett? Om man ser svaren från styrande S-majoriteten så har allting hänt nyss, väldigt plötsligt och helt utan förvarning. Så är det givetvis inte. Det finns väl inte en kumlabo som inte minns protesterna på torget förra året - till och med aftonbladet kom! Man protesterade mot vikariestopp och neddragningar, startade en facebookgrupp - Vi som bryr oss om skolan i Kumla. Bara namnet på gruppen säger ganska mycket om hur man kände sig. Så nej, det här är inte nytt, inte plötsligt och förvarningen? Tja, skolinspektionen kom i februari med ganska vass kritik... - på den regerade majoriteten med att säga att det visserligen var bra att få det svart på vitt men att det egentligen inte var något nytt utan man jobbade för fullt med alla de saker som skolinspektionen slog ner på.

Det första jag tänker ta upp - nummer fem på min lista - är

Lärartätheten
Kumla har låg lärartäthet jämfört med landet i övrigt. S hävdar att det beror på att kommunen ser ut som den gör. Jag hävdar att det beror på att man vill spara pengar.

Det fungerar i ett väldigt kort perspektiv eftersom lönerna är det som drar iväg i budgeten men straffar sig på så många sätt. Tydligast och först kanske genom att vikarietillsättningen ökar när man har låg grundbemanning - vilket den gjort på många skolområden. Övertiden och fyllnadstiden likaså. Övertid tror jag de flesta vet vad det är men det kan ju vara på plats att säga att en heltidsanställd lärare har 45-timmars arbetsvecka redan från början. Övertid på det ska inte behövas. Övertid ska inte behövas. Punkt.

Fyllnadstid innebär att man inte har en heltidstjänst men jobbar mer än man är anställd för att göra. Det vanligaste är att lärare rycker in för andra när de själva har ett hål. Lärare A är sjuk och då tar lärare B klassen när de egna eleverna har musik och lärare C rycker in när dennes klass har idrott. I de lägre åldrarna går ofta fritidspersonalen in. Ett jättebra system, problemet är att de där hålen inte är ledig tid utan till för planering och uppföljning.
Ett annat problem är att även om fritids är en del av den samlade skoldagen så är inte fritidspedagogerna utbildade ämneslärare. Så småningom blir alla skolor tvungna att endast låta lärare undervisa i de ämnen de är behöriga i - det finns skolor i Kumla som redan till hösten kommer jobba så vilket är toppen! - men idag kan alltså en lärare som är utbildad i tyska undervisa i matte - bara för att personen ifråga finns på plats och inte är upptagen med en klass just då. Det är inte rätt mot dem och det är inte rätt mot eleverna.

Problemen med vikarier är många. Ett är bristen på kontinuitet för eleverna, ett annat att det nästan är omöjligt att hitta utbildade vikarier. Jag har själv kvackat i exempelvis matte, syslöjd och hemkunskap - åttorna fick göra garnbollar på syslöjden för jag kan inte ens trä en symaskin! Jag träffar dem på stan ibland och de skrattar åt våra misslyckade lektioner men de suckade ordentligt när jag kom in i klassrummet. De ville nämligen ha riktiga lektioner, inte bara ha en vuxen i rummet. Jag har undervisat i tyska. Själv fick jag en tvåa i betyg efter högstadietyskan. Matten ska vi bara inte tala om!


Som vikarie får man vara beredd på det mesta - här är en del av det jag släpade runt på när jag springvikade - saker i snart sagt alla ämnen och för alla åldrar. Allt från Irregular verbs på engelska för mellanstadiet till labyrinter för lågstadiet - eller varför inte för högstadieelever att sy på... Lektioner med vikarie blir lite som de blir - utbildad lärare eller ej. Den tiden måste ordinarie lärare sedan ta igen för målen ska nås.

Givetvis går detta ut över eleverna, givetvis går det ut över måluppfyllelsen! Mer än var femte elev gick ut nian i Kumla i våras utan godkända betyg i alla ämnen - läs mer på skolinspektionens sida.

Ett annat problem är att de lärare som finns får mer att göra när de är färre. Fler elever att ansvara för, fler omdömen att skriva, fler föräldrar att träffa - mer av allt, utom lön, tid och kolleger. Det leder till vantrivsel och sjukskrivningar - vilket vi också ser mycket av i kommunen. Medarbetarenkäten som gjordes talar sitt tydliga språk - jag kommer återkomma till den men vad man tydligt såg var att personalen inom barn- och utbildningsförvaltningens ansvarsområde mådde sämst. Man trivdes med sitt jobb, man gillade sina kolleger och närmaste chef men man trivdes inte alls med Kumla kommun som arbetsgivare.

Jag sa i fullmäktige en gång - det finns någonstans i Kumlanytts arkiv och jag har för mig att NA citerade mig också - att lärare ringer varandra och gråter. Det gör de fortfarande! Jag sitter i lärarrummen - jag vikarierar fortfarande emellanåt men jag tränger mig också på för att prata och lyssna oavsett och blir också inbjuden till skolor och förskolor - och hör ren och skär förtvivlan eftersom man inte ser hur man ska klara sitt uppdrag; hur man ska få eleverna att nå så långt de bara kan. Brev efter brev till förvaltningen och till oss i nämnden och i fullmäktige skriker ut samma sak. "Vi är för få, vi räcker inte till!"
Gnälliga lärare - säger en del, framför allt anonyma personer i kommentarsfälten men vi har ju hört från ledande politiker att allting skulle vara mycket bättre om lärarna bara jobbade lite mer... Många har också frågat "Varför slutar de inte bara om nu allting är så jobbigt?" Ja, de gör ju det nu...

Hur ser det ut?
Hur var det då med att kommunen ser ut som den gör och det är därför vi har så låg lärartäthet? Allting går tydligen att förklara med det - om det inte är regeringens fel förstås. Jo, vi har en tydlig centralort och inte så många småskolor. Bland de fyra småskolor vi har - Norrgården, 45 elever, Lillheden 37, Romarebäcken 45 och Hardemo, 35 stycken - sticker Hardemo ut. Där är lärartätheten 4/100 elever och behörigheten drygt 92%. Lilleheden drar åt andra hållet med 8,6/100 och 100% lärarbehörighet. Hur det ser ut i höst vet jag inte, det kanske skiljer sig markant från dessa siffror men man måste ändå fundera över likvärdigheten.

Av 290 kommuner är Kumlas plats 270 gällande lärartäthet usel, hur man än vrider på det. Kumla: 7,6 heltidstjänster per 100 elever. Örebro län: 8,6/100. Landet: 8,3.

Vad säger forskningen då?
Så här:
"Mellan 1990/91 och 2002/03 sjönk antalet lärare per hundra elever från 9,1 till 7,7. Under 2000-talets första år ökade andelen lärare en smula igen, huvudsakligen tack vare att fler obehöriga lärare anställdes.
Om man jämför kommuner som dragit ner på resurserna olika mycket ser man att eleverna på de mer lärartäta orterna överlag får bättre betyg.
I analysen har man tagit hänsyn till genomsnittsinkomst, föräldrarnas utbildning och liknande.
Men nu är det för första gången belagt i Sverige."

Läs mer på Forskning och framstegs hemsida. Eller läs Hur mycket påverkas studieresultat av resurser? av Peter Fredriksson och Björn Öckert som bland annat säger
"Regressionsanalysen ger resultatet att kommuner vars lärartäthet ökat relativt sett har en bättre utveckling av studieresultat än andra kommuner, och vice versa."

Lärartätheten måste öka i Kumla.

Nummer fyra på min lista kommer handla om det heta ämnet Lärarlöner!