Ny blogg

Jag har flyttat min blogg till: www.christinaornebjar.se Jag hoppas att du vill läsa vidare där.

onsdag 1 augusti 2012

Fem saker som gått snett med Kumlas skolor - del ett!

Jag började det här som ett samlat blogginlägg om skolan men insåg att det fanns så mycket att säga i frågan att det fick bli en serie. Jag har valt ut fem områden som gått snett och i första delen kommer en bakgrund och Nummer Fem på min lista över saker som gått ruskigt snett gällande Kumlas skolor.




Bakgrund i media
Kumla fortsätter att få spaltmeter och tid i media. Nerikes Allehanda skrev på ledarsidan Åtgärder krävs i Kumla. På lokalsidan skrevs det under två dagar i samma tidning där den första artikeln i skrivande stund fått 28 kommentarer och har den skrämmande titeln "Lärarna flyr Kumla" och nummer två ett försök att låta majoritet och opposition ge sin syn på saken under titeln "Lönen är inte allt".

Samtidigt - egentligen med början något tidigare - har Kumlanytt.se rapporterat ungefär samma sak men med en annan ingång där man rapporterade om att Lärarnas Riksförbunds ordförande slutar som lärare i kommunen. Idag har artikeln nittiotvå (92!!!) kommentarer. Just kommentarerna föranledde nästa artikel där barn- och utbildningsnämndens ordförande svarade på kritiken.

P4 Örebro har också lyft Kumlas skolor. Man ifrågasatte löneläget och det faktum att Kumla har haft flest vakanta tjänster och följde upp det med att låta kommunstyrelsens ordförande säga att lönerna givetvis skulle vara konkurrensmässiga.

Det har gått så långt att bloggare utanför Kumla skriver, se till exempel Gabrielles tankar.

Så vad är det som har gått snett? Om man ser svaren från styrande S-majoriteten så har allting hänt nyss, väldigt plötsligt och helt utan förvarning. Så är det givetvis inte. Det finns väl inte en kumlabo som inte minns protesterna på torget förra året - till och med aftonbladet kom! Man protesterade mot vikariestopp och neddragningar, startade en facebookgrupp - Vi som bryr oss om skolan i Kumla. Bara namnet på gruppen säger ganska mycket om hur man kände sig. Så nej, det här är inte nytt, inte plötsligt och förvarningen? Tja, skolinspektionen kom i februari med ganska vass kritik... - på den regerade majoriteten med att säga att det visserligen var bra att få det svart på vitt men att det egentligen inte var något nytt utan man jobbade för fullt med alla de saker som skolinspektionen slog ner på.

Det första jag tänker ta upp - nummer fem på min lista - är

Lärartätheten
Kumla har låg lärartäthet jämfört med landet i övrigt. S hävdar att det beror på att kommunen ser ut som den gör. Jag hävdar att det beror på att man vill spara pengar.

Det fungerar i ett väldigt kort perspektiv eftersom lönerna är det som drar iväg i budgeten men straffar sig på så många sätt. Tydligast och först kanske genom att vikarietillsättningen ökar när man har låg grundbemanning - vilket den gjort på många skolområden. Övertiden och fyllnadstiden likaså. Övertid tror jag de flesta vet vad det är men det kan ju vara på plats att säga att en heltidsanställd lärare har 45-timmars arbetsvecka redan från början. Övertid på det ska inte behövas. Övertid ska inte behövas. Punkt.

Fyllnadstid innebär att man inte har en heltidstjänst men jobbar mer än man är anställd för att göra. Det vanligaste är att lärare rycker in för andra när de själva har ett hål. Lärare A är sjuk och då tar lärare B klassen när de egna eleverna har musik och lärare C rycker in när dennes klass har idrott. I de lägre åldrarna går ofta fritidspersonalen in. Ett jättebra system, problemet är att de där hålen inte är ledig tid utan till för planering och uppföljning.
Ett annat problem är att även om fritids är en del av den samlade skoldagen så är inte fritidspedagogerna utbildade ämneslärare. Så småningom blir alla skolor tvungna att endast låta lärare undervisa i de ämnen de är behöriga i - det finns skolor i Kumla som redan till hösten kommer jobba så vilket är toppen! - men idag kan alltså en lärare som är utbildad i tyska undervisa i matte - bara för att personen ifråga finns på plats och inte är upptagen med en klass just då. Det är inte rätt mot dem och det är inte rätt mot eleverna.

Problemen med vikarier är många. Ett är bristen på kontinuitet för eleverna, ett annat att det nästan är omöjligt att hitta utbildade vikarier. Jag har själv kvackat i exempelvis matte, syslöjd och hemkunskap - åttorna fick göra garnbollar på syslöjden för jag kan inte ens trä en symaskin! Jag träffar dem på stan ibland och de skrattar åt våra misslyckade lektioner men de suckade ordentligt när jag kom in i klassrummet. De ville nämligen ha riktiga lektioner, inte bara ha en vuxen i rummet. Jag har undervisat i tyska. Själv fick jag en tvåa i betyg efter högstadietyskan. Matten ska vi bara inte tala om!


Som vikarie får man vara beredd på det mesta - här är en del av det jag släpade runt på när jag springvikade - saker i snart sagt alla ämnen och för alla åldrar. Allt från Irregular verbs på engelska för mellanstadiet till labyrinter för lågstadiet - eller varför inte för högstadieelever att sy på... Lektioner med vikarie blir lite som de blir - utbildad lärare eller ej. Den tiden måste ordinarie lärare sedan ta igen för målen ska nås.

Givetvis går detta ut över eleverna, givetvis går det ut över måluppfyllelsen! Mer än var femte elev gick ut nian i Kumla i våras utan godkända betyg i alla ämnen - läs mer på skolinspektionens sida.

Ett annat problem är att de lärare som finns får mer att göra när de är färre. Fler elever att ansvara för, fler omdömen att skriva, fler föräldrar att träffa - mer av allt, utom lön, tid och kolleger. Det leder till vantrivsel och sjukskrivningar - vilket vi också ser mycket av i kommunen. Medarbetarenkäten som gjordes talar sitt tydliga språk - jag kommer återkomma till den men vad man tydligt såg var att personalen inom barn- och utbildningsförvaltningens ansvarsområde mådde sämst. Man trivdes med sitt jobb, man gillade sina kolleger och närmaste chef men man trivdes inte alls med Kumla kommun som arbetsgivare.

Jag sa i fullmäktige en gång - det finns någonstans i Kumlanytts arkiv och jag har för mig att NA citerade mig också - att lärare ringer varandra och gråter. Det gör de fortfarande! Jag sitter i lärarrummen - jag vikarierar fortfarande emellanåt men jag tränger mig också på för att prata och lyssna oavsett och blir också inbjuden till skolor och förskolor - och hör ren och skär förtvivlan eftersom man inte ser hur man ska klara sitt uppdrag; hur man ska få eleverna att nå så långt de bara kan. Brev efter brev till förvaltningen och till oss i nämnden och i fullmäktige skriker ut samma sak. "Vi är för få, vi räcker inte till!"
Gnälliga lärare - säger en del, framför allt anonyma personer i kommentarsfälten men vi har ju hört från ledande politiker att allting skulle vara mycket bättre om lärarna bara jobbade lite mer... Många har också frågat "Varför slutar de inte bara om nu allting är så jobbigt?" Ja, de gör ju det nu...

Hur ser det ut?
Hur var det då med att kommunen ser ut som den gör och det är därför vi har så låg lärartäthet? Allting går tydligen att förklara med det - om det inte är regeringens fel förstås. Jo, vi har en tydlig centralort och inte så många småskolor. Bland de fyra småskolor vi har - Norrgården, 45 elever, Lillheden 37, Romarebäcken 45 och Hardemo, 35 stycken - sticker Hardemo ut. Där är lärartätheten 4/100 elever och behörigheten drygt 92%. Lilleheden drar åt andra hållet med 8,6/100 och 100% lärarbehörighet. Hur det ser ut i höst vet jag inte, det kanske skiljer sig markant från dessa siffror men man måste ändå fundera över likvärdigheten.

Av 290 kommuner är Kumlas plats 270 gällande lärartäthet usel, hur man än vrider på det. Kumla: 7,6 heltidstjänster per 100 elever. Örebro län: 8,6/100. Landet: 8,3.

Vad säger forskningen då?
Så här:
"Mellan 1990/91 och 2002/03 sjönk antalet lärare per hundra elever från 9,1 till 7,7. Under 2000-talets första år ökade andelen lärare en smula igen, huvudsakligen tack vare att fler obehöriga lärare anställdes.
Om man jämför kommuner som dragit ner på resurserna olika mycket ser man att eleverna på de mer lärartäta orterna överlag får bättre betyg.
I analysen har man tagit hänsyn till genomsnittsinkomst, föräldrarnas utbildning och liknande.
Men nu är det för första gången belagt i Sverige."

Läs mer på Forskning och framstegs hemsida. Eller läs Hur mycket påverkas studieresultat av resurser? av Peter Fredriksson och Björn Öckert som bland annat säger
"Regressionsanalysen ger resultatet att kommuner vars lärartäthet ökat relativt sett har en bättre utveckling av studieresultat än andra kommuner, och vice versa."

Lärartätheten måste öka i Kumla.

Nummer fyra på min lista kommer handla om det heta ämnet Lärarlöner!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar