Ny blogg

Jag har flyttat min blogg till: www.christinaornebjar.se Jag hoppas att du vill läsa vidare där.

fredag 28 mars 2014

Minigris som husdjur - ska jag sluta äta bacon?

Vi har fått tillökning i familjen. Två minigrisar, Grizzly och Bamse. De föddes nittonde december och jag var inte ens en halvtimme för sen för att vara med när de föddes. Just nu ligger de båda bakom min rygg i soffan. De har krupit in i min tröja och sover tätt trycka mot varandra och mot mig, väldigt varmt och skönt.

Att ha minigris är lite som att ha hund och katt i samma förpackning men ändå inte. En gris är en gris. Väldigt envis och väldigt smart. De gör ungefär vad som helst för mat och de här båda kan sitt, sitt stanna kvar, dansa (snurra runt), dansa balett (på bakbenen men det undviker jag helst eftersom det knappast kan vara bra), gå slalom mellan mina ben och sitter och väntar innan de får sin mat. Bamse, den prickige, är mer lättlärd och fattar snabbare vad han ska göra för att få den där godbiten.

  Här jagar de morötter i vatten, vilket blir väldigt blött



De bor inne hos oss, har ett eget rum men har tillgång till hela huset utom sovrummen. Ute har de altanen och en hage i direkt anslutning som de går i. Den ska för övrigt byggas ut så snart jag har virke (och tid...)

Varför minigris? Tja, varför hund? Varför katt? Jag går ut med dem i koppel. Jag tränar dem. De ligger i mitt knä, de gosar, de busar... Vi kan inte ha katt eller hund för sonen (och egentligen jag också men det behöver vi inte prata om...) är allergisk. Gris fungerar. Att se sonen ligger på golvet och klia gris efter att han haft en rutten dag i skolan och bara se alltihop rinna av honom är fantastiskt. Grisarna ger enormt mycket eftersom de är så kravlösa. Klia magen och du är en vän. Sen blir jag vansinnig ibland när jag hittar ännu ett papper söndertuggat. Senast var det posten som dottern utan att tänka sig för lagt i trappen. Ändå är det mycket enklare än att ha valp. De är rumsrena - har en låda i sitt rum men föredrar att gå ut - och de kan vara ensamma hela dagen om så skulle vara eftersom de har varandra. (Sen blir det extremt kelsjuka när de väl får sällskap men det är en annan sak)



Så till frågan i rubriken. Kommer jag sluta äta bacon? Nej, det kommer jag inte. Däremot äter jag bara kött från "glada grisar". Danskt kött kommer inte in i vårt hus. Jag var emot det tidigare också men kanske inte lika noga. Efter att ha levt med dessa varelser i några månader och insett hur otroligt intelligenta de är kan jag helt enkelt inte förlika mig med tanken på att de skulle vara instängda och fastlåsta som sker i exempelvis Danmark. Jag har inga problem med att äta kött men jag vill veta att djuret haft ett bra liv, även om det fötts upp enbart för att ätas upp. Visst skulle jag kunna göra en grej av att inte äta gris men varför? Då borde jag sluta äta allting som är animaliskt för även om grisarna är sanslöst smarta är det precis lika fel att behandla kycklingar illa.
Jag fortsätter äta bacon men jag gör medvetna val när jag köper den.

Syskonkärlek


Här är hela kullen, nio stycken och alldeles nya. ¨På lilla bilden är de ungefär två månader.
Sju veckor och nyss hemkomna till oss
Bamse är den prickie och Grizzly den svarta


 

 

 

Dottern spelar kort med Grizzly


 

 


Möte med min mammas hund, Aslan

 

Så här ser det ut när jag skriver numer... Båda två vill ligga i mitt knä

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar