Barn och asylprocessen går inte ihop

Idag hölls en manifestation på torget i Kumla och många, många människor samlades. Orsaken? En Kumlafamilj, mamma Katia, pappa Fadi och femåriga Marisol ska utvisas efter åtta år i Sverige. Marisol är född här, går på förskola i Kumla. Hon ser sig som en kumlatjej. Hur kan systemet tillåta att en familj blir utvisad efter så lång tid?

 

Femåriga Marisol och Mohamad El-jawad,, vän till familjen och den som kanske  kämpat hårdast av alla för att de ska få stanna.

Fadi har ett eget företag, han är frisör och klipper bland annat min man och son. Katia har inte fått göra något alls under alla dessa år. Inte jobba, inte studera, bara vänta. Jag och FP Kumlas fullmäktigegrupp gjorde ett uttalande på vår blogg. Det blev väldigt uppmärksammat och har delats av många. Jag har blivit upprings av både media och andra, många har ringt för att de känner familjen, andra för att tacka för att vi tog ställning. Det vi skrev är enkelt och självklart: barnperspektivet måste bli tydligare i asylprocessen.

Jag blev ombedd att tala av arrangören till kvällens manifestation och sa ja. Här följer ungefär vad  jag sa.

Jag talar på manifestationen

Jag har två barn. Dottern har precis fyllt åtta, sonen blir snart tio.

Jag är född i Västerås men det står Skinnskatteberg i mitt pass. Barnen far är Stockholmare.
Enligt den princip som bestämmer medborgarskap skulle mina barn vara Skinnskattebergare. De har aldrig varit där, lika lite som Marisol varit i Libanon.

Oavsett vilket så vet mina barn och alla andra att de i alla fall är svenskar, för både Skinnskatteberg och Stockholm ligger ju i Sverige. Problemet är att det inte räcker att vara född i Sverige för att vara svensk medborgare. Du måste också ha svenska föräldrar. Det har mina barn. Det har inte Marisol.

Jag har bott i Kumla i nio år, längre än jag bott någon annanstans. Är jag då inte kumling? Oavsett vilket – efter nio år är jag rotad här. Det är mitt hem. Här har mina barn vuxit upp. Precis som Marisol.

 

Utlänningslagen ska ändras från synnerligen ömmande omständigheter till särskilt ömmande omständigheter när det gäller barn. Även tidigare kunde asylsökande få uppehållstillstånd även om det inte behövde skydd mot förföljelse men det var svårt, gällde bara väldigt allvarliga fall. Tanken med den nya skrivningen är till exempel att förenkla för barn som bott länge i Sverige. Barn som Marisol. Den nya skrivningen börjar dock inte gälla förrän första juli i år. Jag är jätteglad att den kommer men den hjälper inte Marisol.

Jag har länge kämpat för att barnkonventionen ska bli svensk lag. Sverige har skrivit under konventionen, det är inte alla länder som gjort det ens men vårt grannland Norge har gått längre och gjort konventionen till lag. Tyvärr bor inte Marisol i Norge, hon bor i Sverige.

Att gå in och ifrågasätta ett enskilt ärende är inte min sak. Jag är förbannad och jag skäms, jag vill riva upp himmel och jord för jag tycker det är helt förkastligt att en familj som bott i Sverige i åtta år – lika länge som min dotter levat – får ett utvisningsbesked. Jag tycker det är helt galet att ett barn som är fött och uppvuxen här, som inte känner till något annat, får veta att nu får du inte längre vara kvar. Det händer inte bara Fadi, Katia och Marisol och det är det som är det allra värsta. Asylprocessen måste bli humanare. Det får inte ta så lång tid. Oavsett skyddsbehov borde anknytningen vara tillräckliga skäl.

Det ska vara enklare för barn födda i Sverige att bli svenska medborgare. Barnkonventionen ska vara lag. Det här står i Folkpartiets partiprogram. Det som händer här är ett tydligt exempel på varför det måste genomföras. Jag kommer fortsätta kämpa, men det hjälper inte Marisol. För det är jag outsägligt ledsen. Tyvärr hjälper inte det heller...

För det är tyvärr så. Det hjälper inte att jag är arg och ledsen. Det är en lagändring som måste till och den kommer jag fortsätta kämpa för. Det ska inte gå till så här. Inte för Marisol och hennes familj, inte för någon annan. Det är helt enkelt omänskligt.

Mamma Katia med ryggen mot kameran och texten "Utvisa mig inte", pappa Fadi har Marisol på axlarna

Läs mer i nerikes allehanda och på kumlanytt