Hur som helst. Jag dricker väldigt lite och väldigt sällan. Jag får med andra ord Holbergs fråga ofta - fast tvärtom. Varför dricker inte du?
Rör inte min sup! är en dokument inifrån-dokumentär från 2011. Här berättar barn hur de upplever vuxna som dricker alkohol. Ordet "läskigt" återkommer ofta. Nu är det viktigt att påpeka att det inte i första hand handlar om fylleslag utan helt enkelt fester där barn och vuxna är med och där de vuxna dricker alkohol. Eller en vanlig middag.
För det är vardagsdrickandet det handlar om. Missbrukarna har vi koll på. Där är vi politiker överens att så ska det inte vara och barnen ska skyddas. Men barnen som växer upp i helt vanliga hem där det dricks vin till maten - dem är det väl inte någon som behöver hålla koll på?! Några glas vin betyder ju inte att man är full?
Nej men onykter. Och när du är onykter beter du dig annorlunda. Fråga dina egna barn. Fråga ditt eget barn-jag.
Jag minns väldigt väl groggarnas glada tid under åttiotalet. Jag är född 1979 och var barn på åttiotalet och blev tonåring under nittiotalet. Jag minns så väl när vi gick hem från mina föräldrars vänner en kväll. De hade druckit, vad vet jag inte. Inget fylleslag, som sagt. Några groggar, lite vin kanske. Vi gick hem och jag var trött i benen, trött i hela mig eftersom det var natt. Kan väl ha varit en sex år, ungefär som min dotter är nu och fick, precis som hon får göra när hon är trött, sitta på pappas axlar. Problemet var att han inte var nykter och jag var livrädd hela vägen hem att han skulle ramla där i mörkret med mig på axlarna. Jag var klarvaken och spänd och ville ner men jag hade ju tjatat om att jag var trött... Värst var när vi gick över spången vid bäcken. Tänk om han snubblar, halkar, faller.
Jag minns också hur annorlunda mina föräldrar blev, båda två, när de drack. Mamma var aldrig otäck eller läskig utan bara annorlunda men pappa var jag rädd för. Barnen i filmen beskriver hur de vuxna kan bli så arga. Jo, jag minns ilskan.
Att jag dricker väldigt lite och sällan - jag är inte nykterist - beror nog en del på det här men det är inte hela sanningen. Då skulle många fler dricka mindre. Grejen är att jag inte gillar vin eller öl, alls. Jag tycker inte att det är gott och jag förstår inte varför jag ska dricka något jag inte tycker om. Jag förstår heller inte varför jag ska lära mig att tycka om det, vilket många säger att man gör om man bara håller på tillräckligt länge. Samma sak med kaffe för övrigt. Jag gillar inte kaffe, ergo, jag dricker inte kaffe. Jag gillar söta drinkar som inte smakar alkohol så varför hälla i någon då?
Jag hade en period i tonåren när jag drack på tok för mycket. Ungefär som tjejerna som är med i dokumentären. Vi festade, jag och mina kompisar och vi drack ungefär allt vi kunde få tag på. Lågvattenmärket är förmodligen när vi blandade spriten med lingonsylt när allt annat, inklusive groggvirket, var slut.
Idag skrattar vi åt den tiden.
Men jag vill aldrig att min dotter upplever något sådant. Eller min son heller. För det hände saker. Och att värre saker inte hände... ja, det handlade bara om tur.
Jag har interpellerat och debatterat alkohol i Kumla förut. Jag tycker vi ska ha en alkoholpolicy i kommunen men det tycker inte majoriteten. Det hör till att man dricker. Det är kutym. Nu är det ju sällan barn med vid de tillfällen då detta är aktuellt men det spelar mindre roll för vad är det för signaler vi sänder ut? Att det hör till att man dricker när man träffas när man är vuxen.
Är det så förbaskat konstigt att tonåringar då gör allt för att få tag i alkohol? Det är ju så man gör när man är vuxen.
Vi har alkoholtillstånd i ishallen. Varför? För att fler ska komma dit och titta. Vad är det som ska locka egentligen - öl eller hockey?
När jag dricker vatten till maten blir folk provocerade. Ännu mer eftersom jag drivit frågan kring alkohol. Är det ett statement? VILL jag provocera?!
Nej, men jag gillar inte vin.
Ibland orkar jag inte med diskussionen och faktum är att jag äter en medicin som man helst ska låta bli att blanda med alkohol. Ett enkelt svar folk nöjer sig med. Men varför ska det vara så? Varför ska folk fråga överhuvudtaget - för precis som ingen frågar Jeppe är det ingen som frågar någon annan heller som dricker varför personen ifråga dricker.
Varför dricker du? För att det är gott? Var det gott första gången också? Eller för att du har roligare? Vad säger det, egentligen, om dig och din omgivning? Jag dansar, skrattar och flamsar och folk förutsätter att jag är onykter. Tänk, jag kan ha kul ändå.
Mina barn har aldrig varit på en fest där vuxna druckit alkohol. Varför skulle de behöva det? Mina barn har däremot varit med när deras pappa druckit en öl till maten och jag en cider. Hur det upplevde det? Jag vet inte, jag har inte frågat. Det borde jag kanske göra. Men som de flesta så tycker jag att en öl och en cider inte är något alls egentligen. Ingen blir full på en öl. Fast man får inte köra bil, så något händer uppenbarligen. Men barnen får vara med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar