Budgetanförande i kommunfullmäktige, 15/11 2010

Mitt första anförande som ordinarie ledamot samt partiföreträdare i fullmäktige. Eftersom det är ett "tal" ser det kanske lite märkligt ut i skift, att skriva som man talar blir sällan bra.

Ordförande, fullmäktigeledamöter och åhörare

Vi vill att människor ska välja Kumla framför andra städer. Vi står alla bakom målet 25 000 invånare 2025 men det får aldrig bli ett självändamål att växa.
För att få människor att välja Kumla framför andra ställen att bo på behöver vi vara en attraktiv kommun. Hur bli vi det då? Ja, delvis genom att satsa på kultur och fritid, vilket ju görs på många sätt i Kumla.

Men är det fritiden som i första hand får människor att välja en stad framför en annan? Eller är det hur vardagen gestaltar sig?

Jag och min familj nyttjar biblioteket, vi går och badar i badhuset och kommer gissningsvis besöka det nya badhuset när det är färdigt men det var inte därför vi valde att flytta hit. Inte var det den låga skattesatsen heller, även om den givetvis är trevlig, den tittade vi överhuvudtaget inte på innan vi bestämde oss för att Kumla skulle bli den plats där vi skulle bo och där vi skulle låta våra barn växa upp.

Istället tittade vi på hur Kumla såg ut. Det var nära till skola och förskola. Det fanns en vårdcentral om hörnet och BVC, folktandvård och mödravård inom cykelavstånd. Kumla kändes lagom stort, ett ställe där vi skulle våga låta våra barn cykla till skolan, fotbollsträningen, stallet och kompisarna.

En del av det här jag nämnt ligger under landstinget men kommunens primära uppgifter – vård, skola, omsorg – hör till de tyngsta bitarna.

Kumlaby skola renoveras och byggs om, Skogstorp och Matildelund är nybyggda med fräscha och funktionella lokaler. Min förhoppning och mitt mål är att pedagogiken också ska få kosta pengar. Att innehållet i dessa fina lokaler ska bli bästa möjliga.
Vi ska snart implementera en ny skollag, ny läroplan, nytt betygssystem – och till detta krävs tid och pengar. Men det är inte bara vid stora förändringar som det behövs tid och pengar för det pedagogiska arbetet. Den pedagogiska diskussionen ska vara levande och fortgå hela tiden!

Skolan har två uppdrag – kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget - och dessa två ska väga lika tungt. Kunskapsmålet är det som åtminstone till det yttre kan verka enklast att mäta – det är bara att kolla betygsstatistik och hur många som söker till eftergymnasial utbildning. Eller är det så? Vi pratar om det livslånga lärandet, hur mäter man det? Problemet med skolan är att resultatet till stora delar av det som den innehåller visar sig först långt senare. Frågan är om den skola våra barn i Kumla går i är den bästa för framtiden.
Vi har i Sverige en skola som vi historiskt sett kan vara stolta över. Frågan är om våra barnbarn kommer känna samma stolthet.

Vi i Folkpartiet och oppositionen vill öka andelen förskollärare och vi vill att personalen ska få funktionella kläder för utomhusbruk. Stor del av verksamheten bedrivs utomhus, bland annat tack vare närheten till grönområden och skog och så ska det vara. En dag som idag är det inte roligt att vara ute en hel förmiddag utan vettiga kläder, det vet både barn och vuxna.

Vi vet att utevistelse är bra för hälsan, att det minimerar smittspridning hos både barn och pedagoger och vi i oppositionen vill ge personalen förutsättningar för att kunna fortsätta med detta utan att det ska belasta den enskilda individens plånbok allt för mycket. Våra manligt dominerade yrkesgrupper har skyddskläder och bra utekläder – självklart ska även andra yrkesgrupper kunna få samma sak.

Vad gäller gymnasiet så är vi alla partiet överens om att så många som möjligt ska läsa på gymnasiet. Det finns till och med en skrivning under kommunövergripande mål att antalet elever som fullföljer sina gymnasiestudier inom fyra år ska vara högre än riksgenomsnittet.

Det låter ju toppenbra men problemet är det egentligen inte säger någonting. Om riksgenomsnittet är superlågt behöver vi bara vara lite högre för att vara nöjda!? Nej, självklart inte.
Ett sätt för att nå det mål som det egentligen handlar om - att så många som möjligt ska fullfölja sin gymnasieutbildning - är att satsa på syo-konsulenterna så att eleverna i största möjliga mån väljer rätt program från början. Dels blir det kostsamt direkt ekonomisk för kommunen med elever som byter men det är också förödande för studiemotivationen att upptäcka att det program man valt inte alls är så som man tänkt sig. I förlängningen kan detta leda till ungdomsarbetslöshet och utanförskap.

Vi i Folkpartiet och övriga samarbetspartier i oppositionen vill öka valfriheten för kommuninnevånarna i Kumla. Det betyder att vi vill göra en översyn av vilka kommunala verksamheter som kan skötas av andra än kommunen.

Det betyder inte att vi vill att allting ska läggas ut på andra aktörer utan att vi vill ha en mångfald. En mångfald av aktörer som gör det möjligt för människor att själva välja. Vi tycker till exempel till skillnad från majoriteten att kyrkan absolut har en plats i den nya familjecentralen. Vi tycker inte att kommunen ska konkurrera med exempelvis spa-verksamhet. Vi tror också att kommunens lokaler kan användas effektivare – skolorna står tomma stora delar av året och frågan är om all kommunal verksamhet bedrivs i de lokaler som är optimala för just den verksamheten. Vi vill därför ha en fördjupad studie gällande just detta.

Liberalismen handlar om allas lika värde, att ge alla människor makt att forma sina egna liv och att sätta den enskilda människan i centrum. Varje människa är unik. Det har inget med ålder att göra. Att få välja genom hela livet borde vara en självklarhet.

Jag yrkar bifall till oppositionens budgetförslag.