Ny blogg

Jag har flyttat min blogg till: www.christinaornebjar.se Jag hoppas att du vill läsa vidare där.

tisdag 17 februari 2015

Därför Folkpartiet

Liberalismen är mer impopulär än på länge. Samtidigt skändas judiska gravar. Journalister, satirtecknare och poliser skjuts ihjäl när de står upp för eller skyddar yttrandefriheten. Länder står i brand och människor jagas på flykt på grund av sin religiösa tro eller för att de har "fel" bakgrund. Människor mördas av fundamentalister eftersom de tycker fel, är fel, tänker fel. Människor nekas delta på samma villkor som andra eftersom de tror fel, älskar fel, fötts fel. Det sker av religiösa skäl och det sker av politiska. Det händer i Saudiarabien, det händer i Syrien och det händer i Sverige.
Grundläggande fri- och mänskliga rättigheter kränks.

Lösningen är inte att inskränka rättigheter mer, att tumma på yttrandefriheten, att stänga gränser eller tyst se på. Den lösningen kommer bara leda till mer inskränkningar, mer intolerans och mer tystnad. Världen behöver liberalers röster, högljudda röster, röster som talar för de som inte kan själva. Tystnad kan aldrig vara ett alternativ.

Liberalismen och vi liberaler är impopulära just nu. Det är aldrig roligt att vara impopulär, det är lätt att tystna eller svikta. Om alla andra säger att jag har fel kanske det är så..? Nej. Vi liberaler har alltid varit som mest impopulära bland de som står för just inskränkande, intolerans och styrande av andra människors livsval. Att Mao Zedong, Ruhollah Khomeyni, Benito Mussolini och Adolf Hitler såg oss som sina värsta fiender är något att vara stolt över.
Att vi är så illa omtyckta från så många håll idag är det största beviset på att vi behövs mer än någonsin. Vi och våra röster. Jag är stolt över liberalismens historia och jag tänker vara med och se till att vi kan vara stolta över framtiden också. Därför är jag inte tyst. Därför är jag liberal. Därför Folkpartiet.

fredag 23 januari 2015

Världen är inte räddad men NN har en säng i natt

Idag har det varit kallt ute. En gnistrande, solig vinterdag och ungarna har flockats i pulkabacken. På vår tomt finns en snögubbe och en snögrotta och just nu väntar jag på att barnen ska komma in från byggandet så vi ska kunna äta middag. Brasan är tänd i öppna spisen och fredagsmyset i form av popcorn och film väntar. Vi har det himla bra, jag och min familj. Att veta att ingen av Kumlas tiggare behöver bo i en bil i natt känns ännu bättre.

I morse fick jag ett samtal från en tjej i ett annat Alliansparti. Hon hade en del frågor kring en lägenhet och undrade om jag visste om Kumla hade koll på EU-migranterna nu inför helgen. Gemensamt forskade vi runt, kollade med kyrkan, kommunen, politiker och tjänstemän, fick tips här, hjälp där, förde vidare det ena och lyfte det andra. De flesta var lika bekymrade som vi. Många minusgrader, massor med snö... Efter en mängd samtal och mejl verkar det i alla fall som om alla har någonstans att ta vägen, någonstans där det är varmt.


På väg hem handlade jag på Maxi. Utanför dörrarna satt en av de vanliga männen, NN, i en sovsäck och på andra sidan stod en annan man och sålde Situation Stockholm. Vi hälsade på varandra och jag gick in och handlade. Jag köpte en tidning av killen som sålde Situation Stockholm, lämnade över kaffe och en tjuga, sammanlagt ungefär en tiondel av det jag precis spenderat inne i affären.
 På väg mot bilen blev jag i kappsprungen av en tjej. Jag trodde jag skulle få höra det vanliga - sist jag gav NN kaffe fick jag höra att den där minsann inte behövde något för såg jag inte att han hade bananer kanske! Jo, jag såg det. Någon annan, trevligare än männen som skällde på mig, hade köpt bananer och yoghurt till honom. Kaffe, bananer och yoghurt är alltså för mycket för en människa? Jag tycker inte det.


                                         

Nå, jag väntade mig något liknande från denna tjej men fick istället höra "Vad bra att de har någonting att sälja! Jag såg att du köpte en tidning."
Jag berättade om Situation Stockholm, att den kostar femtio kronor och att hälften av det går till försäljaren. Hon tyckte det var superbra och vi fortsatte prata om hur kallt det var och hur jobbigt det måste vara att stå/sitta som männen gjorde, timme ut och timme in. "Det brukade sitta en kvinna där, hon såg så snäll ut!" sa tjejen. Jag förstod vem hon menade och berättade att hon åkt tillbaks till Bulgarien. Hon sa att hon skulle ta med kontanter nästa gång för att kunna köpa tidningen och jag sa att jag brukade köpa kaffe i förbutiken och då runda upp till en hundralapp för att få kontanter. "Kaffe!? Köper du det? Så bra!! Det är ju toppenbra ju! Jag har velat köpa något men känt mig så fånig."

Jag blir glad av detta. Jag blir glad när jag ser att NN eller någon av de andra äter en macka, har nya vantar, varm sovsäck. Jag blir glad att folk bryr sig. Gladast hade jag dock varit om han inte alls behövs sitta där. Att människor far så illa i Bulgarien och Rumänien att en sovsäck utanför Ica Maxi i Kumla när det är tio minus är ett bättre alternativ är fruktansvärt och EU måste ställa hårda krav på dessa länder. Kyrkorna i Kumla gör massor och jag tror kommunen kan hjälpa till ännu mer. Jag tror fortfarande på vårt förslag om att stötta föreningarna för hitta sysselsättning. Jag tror också på förslaget om Tak över huvudet-garanti. Självklart behövs hjälp på plats men just nu, när de är här, behöver de hjälp nu och här. Samtidigt vill Norge förbjuda tiggeri. 

NN har en säng. Hela världen är inte räddad men NN har en säng inomhus i natt. Det gör världen till en något bättre plats.

                              
I januarinumret av Situation Stockholm finns en artikel om tiggande romer i Stockholm.

söndag 7 december 2014

Svar till anonym brevskrivare

Hej du som uppenbarligen vet var min brevlåda bor men som inte har kurage nog att knacka på och säga vad du tycker.

Jag vet tyvärr inte vad du heter så jag kan inte svara dig direkt. Om du vill ha en lapp i din egen brevlåda föreslår jag att du skriver namn och adress så fixar jag det. Det blir ju så ensidigt det här, när du skriver till mig men inte får något tillbaka. Du ställer ju en del frågor så jag tänker att du borde ju vilja ha svar också.

Jag ber förresten om ursäkt för att jag skriver "du". Senaste brevet är trots allt underskrivet "Vi som står upp för svenska värderingar" och det indikerar att det skulle vara fler skribenter. För enkelhetens skulle väljer jag du-tilltalet i alla fall. Jag menar, "Svensk som röstar svenskt" verkar vara en person, inte fler men man kan ju inte så noga veta.

Hur som helst. Du undrar vad jag ska göra när "hundratals zigenare som alla kräver lägenheter och arbeten" kommer till Kumla. Du menar att det kommer hända eftersom jag tycker att "de så kallade tiggarna" som sitter "utanför varenda affär och skriker efter pengar" och gör så att "vårt utrymme kringskärs mer och mer, vi svenskar tvingas sitta hemma för att inte bli trakasserade" ska få jobb. Dessa jobb skulle istället gå till "våra svenska ungdommar"

Nu tycker jag ju inte riktigt så. Att alla tiggare ska få ett jobb, bara så där. Förslaget jag och Folkpartiet har med i vår skuggbudget handlar om att undersöka vad föreningar och frivilligorganisationer kan tänkas hjälpa till med i form av olika varianter på sysselsättning. I Gnosjö har man gjort något liknande, det kan till exempel handla om att klyva ved. Jag vet inte vilka ungdomar du är orolig ska bli utan jobb av det men om du känner någon som gillar att klyva ved kan vi säkert lösa det.

Att hundratals romer (jag väljer ett annat ord, som du ser) skulle söka sig till Kumla för detta låter ungefär som Hassans klassiska busringning om tio tusen tyska läderbögar men jag vill inte förringa din oro. Jag hoppas kunna lugna dig när jag säger att alla liknande farhågor kommit helt på skam. Sverige blev inte paradis för social turism som Göran Persson oroade sig för när Baltikum anslöt sig till EU. Inte kom det tio tusen tyska läderbögar heller.

Du undrar också om jag önskar bli våldtagen. Eller snarare, du funderar på om jag kommer börja fatta när min  "dotter våldtas av "de stackars, snälla utlänningarna"" och du skriver att du tror att jag kanske är för dum för det, alternativt önskar att det var mig de tog istället. För det första skulle jag önska att du lämnade min åttaåring utanför din sjuka syn på verkligheten. Nej förresten, jag önskar det inte. Jag kräver det. Oavsett vad det handlar om. En av dina kompisar bland lappskrivarna skrev "När Sverige är helt islamiserat och du och din dotter får sitta instängda inomhus eller dra på er burka, då kanske du fattar. Eller är det vad du vill?" Som svar på era frågor - jag fattar alldeles utmärkt. Vad gäller mina önskningar och vad jag vill så hoppas jag att ni får hjälp och stöd kring er mycket snedvridna syn på människor i största allmänhet och kvinnor i synnerhet. 

Vidare säger du att jag ska "företräda svenska folket, Kumlas inevånare" Det är precis det jag gör. Företräder Kumlas invånare. Du vet att alla som bor i Kumla räknas som Kumlabor va? Oavsett var de bodde innan de flyttade hit.
Du vill inte ha "landsföreträdare som sitter och skor sig på oss hederliga skattebetalare" (skulle det kanske ha varit landsförrädare där, inte företrädare? Det stämmer lite bättre med kontexten och språkbruket i övrigt nämligen. Blir lite märkligt annars eftersom du verkar övertygad om att jag på något vis lyckats "hindra Sverigedemokraterna från att få de uppdrag de rätteligen skulle ha". Jag antar att du menar oppositionsrådsposten. Jag kan tyvärr inte ta åt mig äran för att ha hindrat SD där. De gjorde de så bra själva genom att ställa upp med två stycken ur det egna partiet mot mig i omröstningen. Sen vann jag med 26-5. Vi är fem folkpartister i fullmäktige så inte ens FP kan ta åt sig här, det var betydligt fler än så som inte vill ha någon av de två Sverigedemokraterna som råd. Om nu SD hade vunnit med någon av sina kandidater - hade det inte då varit de som varit landsföreträdaren? Som alltså då skulle sko sig på alla hederliga skattebetalare. För du vet väl att oavsett vem som blir vald så är det skattekollektivet som står för arvodet? Nå, det är därför jag tror det blev lite tok där, med orden.)

Du skickar också med ett antal uppmaningar. Vad gäller att sitta utanför Maxi med mina tiggarkompisar som du tycker jag ska göra istället så gör jag redan det ibland. Vi dricker kaffe ihop (eller, jag dricker te, jag gillar inte kaffe men jag köper kaffe till dem.) Du är välkommen att hänga på nästa gång. Jag kan köpa kaffe till dig också. Och lussebulle. Gillar du lussebullar? Jag tror killen utanför Maxi gör det, han blir i alla fall väldigt glad när han får en. Kan ju vara så att han är förbaskat hungrig också.

Den sista uppmaningen är att jag ska sluta leka eftersom leken är slut. Tro mig. Jag leker inte ett enda dugg. Jag tar det här på blodigaste allvar. Just för att det finns sådana som du, som uppenbarligen vet precis vem jag är, vad jag gör och var jag bor men inte klarar av att prata med mig utan skickar anonyma lappar istället. För att det finns sådan som du som påstår att det kommer sitta "skäggiga talibaner i samma klassrum som svenska femtonåringar"  eller som din lappskrivarkompis som vill att jag ska sluta förstöra hens land och istället flytta till Somalia. För att det finns sådana som du så kommer jag inte sluta.

Allra mest handlar det dock inte om dig eller alla andra som skriver, som hatar, som väljer att se världen på det här sättet. För mig handlar det om alla de som lever i en värld som brinner. Om alla de som inte ser någon annan utväg än att lämna det helvete som är deras. Alla de vars bästa alternativ är att sitta på marken i timtals, i minusgrader, solgass och hällregn. Du säger att du står upp för svenska värderingar. Jag är ledsen att säga det, men nej, det gör du inte.

Med hopp om ett snart uppvaknande
vänligen
Christina Örnebjär (med "ä". Du hade skrivit "Örnebjer" på kuvertet. Till nästa gång vet du.)




Senaste brevet.

 





torsdag 9 oktober 2014

Varför du behöver en gris i ditt liv - och varför du inte ska ha en...




Så du vill ha en minigris? Kanske har sett alla gulliga bilder på nätet - det finns en ursöt i röda gummistövlar, har du sett den? Eller den där som sitter och äter glass? Nu ska jag berätta varför du behöver en gris i ditt liv - och varför du förmodligen inte ska ha en.
 
   
 Vem vill inte pussa på dessa trynen?! 



 
Mys! Gos! Söta små nöffar som bara villl kela! Visst är de fina? Tänk, kan det här vara hemma hos dig! Skynda dig! Snart kan de vara slut!
 

En liten grisekno i knät? Visst vill du ha en!?



Tänk att få gå ut med de här! Så små, så söta! De gör garanterat succé överallt, är så yttepyttiga att de går att bära i famnen om det behövs och tänk, de har kattselar på sig! Hur gulligt som helst! Sök på blocket, du kommer garanterat hitta en gris som du kan hämta hem i morgon! Vad väntar du på? Sötchock - här kommer vi!

Grejen är att kultingarna på de här bilderna är ungefär två månader gamla. Grisar växer i mellan tre och fem år. Vill du gå ut med de här små raringarna så får du också vara medveten om att du behöver gå ut med de här:
 





 
Visst är de fina? Ingenting man bara lyfter upp förstås... (å andra sidan, testa gärna att lyfta en gris, gör det. Du kommer bli halvdöv - eller åtminstone önska att du vore det - men lyft du. Det finns en anledning till att det heter "skrika som en gris". Grisar gör nämligen det. Skriker alltså. De är bytesdjur, enda gången de blir upplyfta är när någon tänker käka upp dem. Klart de skriker! De där grisarna på bilderna som ser ut som de skrattar i famnen på någon? De illvrålar gissningsvis. Var glad du inte är modellen... Eller grisen som egentligen borde vara hos sin mamma.)


 

 

Inga kattselar i världen passar på de här raringarna... men de vill fortfarande pussas! 



 
 
Att gå ut och gå med en gris är heller inte som att gå med en hund. En gris har inget som helst behov av att göra som du vill. Om du inte har mat förstås, då gör den vad som helst.







Apropå pussar... Nej, han har inte läppstift. Han har ätit upp ett juläpple i frigolit. Det satt längst ut på pinnen till julskinkan. (Symboliken är onekligen roande!) 
 
 
 


Ett smutsigt tryne men likväl pussvänligt! Visst vill du gosa lite (efter du torkat av honom lite). 

 
 
 

Hur många pussar vågar du ge den här killen? Eller vill för den delen. Skillnaden är att han är vuxen. Vuxna kill-grisar (både kastrater och galtar) har betar. Galtarnas är i regel större och väljer du att skaffa galt får du skylla dig själv. Du kommer dessutom bli ganska ensam för en galt stinker så gästerna kommer utebli. En kastrat eller gylta (tjejgris) är en helt annan sak, de luktar bara när de fiser (och det är beroende av vad de - du... - stopper i den där runda grismagen)
 
 
 
 


Du vill ha någon att kela med, någon som ligger och grymtar lite i ditt knä. Det kommer du få. Du kommer få någon som bara vill vara nära, helst på precis samma plats som du. Du kommer också få jättespännande blåmärken på lår och mage. En gris har vassa och hårda klövar och de är väldigt kompakta. När de hoppar upp i ditt knä eller går på dig kommer du märka det..
 
 
 
 
 
Tänk dig att få den här i knät. Du kommer nämligen ha den där. Grisar är inte särskilt smidiga, om man säger så. Det är inga kattlika språng de tar utan snarare exploderar de upp. Ibland missbedömer de avstånd och höjd och gör en kullerbytta. Var säker på att de kommer anse att det var helt och hållet ditt fel och upprört och högljutt tala om det. För övrigt är det även ditt fel om det regnar och det förstår väl alla att en stackars gris inte ska behöva vara ute om det regnar?! Grisen kommer pipa och gnälla tills du får bort det där våta. Lycka till!
 
 
 
 


Ett av många blåmärken. Du blir aldrig av med dem, inte om du lät grisarna vara i ditt knä eller soffan när de var små. Det kommer bara nya. Tårna är ett kapitel för sig. Det gör sjukt ont att bli trampad på tårna av en grisklöv och de är som värmesökande missiler, särskilt om du är barfota. Sjukt ont! Säger bara det.
 

 

 
Har du rosor? Vad kul! Det hade jag också förut. Nu har jag stickiga, nakna pinnar lite runt om i trädgården. Men vem vill ha rosor? De skräpar ju bara ner! Klart en gris är bättre!


  

 
En gris är ju bättre än krusbär också, såklart. Hallå! En gris liksom! Klart man väljer grisen. Krusbär finns ju på Ica.





 Hallon också! Man kan köpa hallon på Ica! Grisen! Klart du ska ha grisen!
 
 
 
 

Man kan köpa gräsmatta också... Faktiskt!
Alla grisar bökar. En del mer, en del mindre. Vissa gräver bort varenda grässtrå, andra bara maskrosor. Just det... sen ska grisen in och gosa i soffan också! Eller hur?


 

 
 
Världens bästa huvudkudde! I alla fall när han är ren. Att bada en gris är spännande. Spännande på ett blött sätt. Men visst ska du bada! Enklast är att muta med något, typ havrepuffar, och duscha medan han äter.








Morötter och vatten i en kattlåda funkar också. Om man är några månader gammal. Ja, morötter funkar sen också. Inte kattlådan.








En balja i trädgården är ju också mysigt. Bada med brorsan! De här är för övrigt ungefär ett halvår gamla.






Eller i trädgårdsdammen! 


 





Den där du såg i handfatet på någon bild? Tja, den kan väl varit någon eller några veckor gammal. Typ som den här. Söt va?








Här är bland annat mamman till grisen ovan. Stoppa ner någon av de här i ett handfat! :)







Däremot blir grisen inte så här stor, vad din mosters bryllings skäddare än var med om en gång eller vem du än läst om i Aftonbladet. Inte om du köper hos en uppfödare i alla fall och det gör du ju. Grisen ovan är en Linderödsgris och hästen en shetlandsponny. (Människan är en uppfödare, Eva heter hon. Sök på Gris-Eva! Alla grisar på bilderna kommer från henne på ett eller annat vis.)



 
 


 
Vem vill inte spela kort med den här? Sötast i världen - och tänk så roligt för barnen!
Det är jätteroligt att ha gris, oavsett hur gammal man är.
Tänk bara på att vill du uppleva det här supergulliga ovanför, ja då måste du också vara beredd på att möta synen nedan - och det betydligt oftare.
 



 
 
Grisar letar mat. Jämt. De äter också allt. Jämt. Ett plockepinn kan ju smaka gott!
 

 
 
 
 
 
 
 Papper smakar garanterat gott!. Har du böcker på de nedersta hyllorna i bokhyllan? Ta bort dem eller skaffa dörrar till hyllorna. Du kommer mötas av det här, förr eller senare. Jag lovar. Förmodligen förr. Förmodligen flera gånger dessutom.
 
 



 
Bokslukaren tagen på bar gärning!

 

 
 

Tidningar är också jättegott! De är också vansinnigt roliga att leka med så ge gärna grisen en tidning, sätt sig på en stol och njut! Sen får du förstås städa men det kan det ju vara värt. Grisen kommer också förutsätta att alla tidningar nu tillhör honom lika mycket som dig så lägger du ifrån dig morgontidningen får du helt enkelt finna dig i att den är sönderläst. Bokstavligt talat.




 
 
Papper kommer i alla möjliga varianter, förresten. Tapeter är smaskens!
 

 
 

 
En del äts upp, annat slits bort när din gullegris kliar sig mot hörnen. Ibland kliar han sig mot dig. Helt ok - så länge det inte är med betarna. Å andra sidan ska grisen helst inte klia sig mot dig med huvudet alls. På grisspråk betyder ett kast med huvudet att man är förbannad eller sätter någon på plats. En kille på några år med betar som gör så kan vara ganska läskig och det är lätt att du backar. Grattis - grisen vann. En gris lägger sig inte ned och blottar strupen som en hund för att visa sig undergiven, en gris flyttar på sig. Därför är det viktigt att det är grisen som flyttar på sig, inte du. Gå inte runt en gris, låt honom flytta på sig. Maka inte på dig i soffan hur som helst, grisen får ta den plats som finns. En liten gris går väl an att flytta sig för. En femtiokilos-tjej eller kille är man inte lika kaxig mot. Eller jo, det ska du visst vara. Men helst från början.



 
 
 Grisar är hjälpsamma djur! Här får jag hjälp att plocka upp matvarorna. Det kan ha varit ljus i påsen också. Av någon anledning är stearin det godaste som finns. Det finns ingenting som är så snabbt som en gris som fått tag på något den inte får ha.
 
 



 
 
 
Havregryn i ett skåp i grishöjd? Dum idé. Att öppna skåpsluckor är ingen match för en gris. Faktum är att många lär sig öppna kyl och frys också.




 
 
 Någon hittade en kudde... Var glad den inte var av dun.
 





 
Men de är bra söta när de sover! De vill ligga varmt och mjukt och gärna med en filt över sig. Helst över huvudet. Ger du en gris ett påslakan eller örngott kan den leka spöke! 

 
 
 
 


 Fast särskilt mycket plats över i soffan till någon annan är det ju inte. Filtar i soffan är för övrigt en bra av massor av skäl, inte bara för att det är gosigt. De är också lättare att tvätta än hela soffan och  den kommer bli smutsig. Grisar är renliga djur men de är ju ute och blir leriga, de tappar lite hår (inte så mycket dock, mer än en gång om året då allt åker av så de ser ut som Skalle-Per) och det har ofta torr hud som mjällar av sig. De kan inte tvätta sig som en katt, inte ens slicka sig rena om trynet som en hund gör om nosen. Testa att ge din gris filmjölk eller något annat kladdigt. Det är helt galet mycket som ryms runt ett tryne - man får städa möbler och väggar i evigheter!
 



 
 
 
Pussa mig! Klia mig! Nu tänker jag lägga mig i din säng!
 



 
 
Att äta grillade mashmallows snyggt kan vara svårt för de flesta men att lyckas få den runt hela ögat?!








Sött va! Grisar i en IKEA-påse! Naaaaaaw! Åååååå! 
Under dem ligger för övrigt en del rena kläder. Eller vad som var rena kläder alldeles nyss.





 
 

Här har de byggt bo av kläderna som de hittat. De var rena och strukna och säkert jättesköna att ligga på.
 
 
 



 
Lite bilder som är enbart gulliga! ´Fast du ser den där klöven va? Den behöver verkas lite nu och då, särskilt om din kelgris bor inomhus. Det är inte jätte-enkelt, alla gånger. En del ger sina grisar en burk öl innan de börjat. Hos oss petar vi på dem med en gaffel så de faller omkull och sen klipper vi.
 
 
 
 
 
 
  Att bli petad på med en gaffel eller annat lite vasst är det skönaste som finns! De hamnar som i trans! (Tills någon går mot kylskåpet)
 
 
 
 
 
Syskonkärlek!
Fast grisar testar rangordningen ganska ofta. Var beredd på att de kommer testa dig också. Se till att vinna, varje gång.
 
 
 
 

 
Grismys!!
De borde heta kelgrisar, inte minigrisar. (Teacup är för övrigt hittepå. Det finns inte. Har aldrig funnits. Det är de där pyttegrisarna som borde varit hos sin mamma du sett. Glöm att du kan ha en gris i en tekopp, eller ens i väskan. Om du inte har en väldigt stor väska. Typ resväska på hjul. Då kanske det går. En stund i alla fall, tills grisen ätit upp väskan.)

 
 
 

 
Har du mat har du en vän. Hade du mat nyss och den är slut får du finna dig i att bli undersökt noggrant. Du kan ha missat en smula.

 


 

 
 
Mat ja... Lämnade du smöret på bordet medan du gick på toa? Aj då.
Grisen kommer lära sig att ta sig upp så den når det som finns på bordet. Den kommer lära sig öppna skåp och lådor, flytta stolar...
Lämna inte saker på bordet, eller i grishöjd, helt enkelt.
 
 


 
 
Det luktar mat...
 



 
 
Tänk på att aldrig förvara mediciner så grisen når dem och ha aldrig väskor som de kommer åt heller. Hur mycket grisen når? Det blir du snart varse men helt klart mer än du tror.
 
 


 
 
Sopkorgen är ungefär himmelriket på jorden om man är gris. Här blev grisen stoppad i tid, den är bara vält och rotad lite lätt i. Du kommer med all sannolikhet komma in i ett kök täckt av kaffesump någon gång. Det är ganska äckligt...
 
 
 
 
 


En gris som rotar i soporna eller på annat sätt får i sig olämpligheter kommer förr eller senare få ont i magen. Den kan kräkas, få diarré... Ditt jobb blir att massera grismagen och vandra runt, runt för att lindra det onda. (Och städa, såklart, men det är så givet att det inte behöver nämnas. Skurade du golvet med mopp en gång i veckan förut? Du kommer aldrig ställa undan den mer.)


 

 
 
Att ta hand om en sjuk gris hela natten tar ut sin rätt.
Sjuka grisar - men även friska grisar - behöver ibland en veterinär. Det är vaccinationer och annat som ska till. Här finns flera saker som kan strula. Det första är att hitta en veterinär som tar sig an grisar. Kolla med distriktsveterinärerna. Nästa problem är att få grisen till veterinären. Lär den redan som liten att gå i sele och att komma in och ur bilen, det underlättar enormt!

 

 
 

Så, vad är kontentan av allt det här? Att grisar är helt underbara, fantastiska, mysiga och roliga men också hopplösa, envisa, förstörande små skitar. De är som treåringar som aldrig växer upp. Tänker du fortfarande skaffa gris, trots allt du sett här? Ok, då är du nästan redo! Tre tips på vägen:

1) Googla, sök, läs. Det finns inte så mycket skrivet på svenska om minigrisar. Pricilla Valentines bok Potbellied pig, behavior and training är ganska enkel dock.

2) Köp bara från en uppfödare som kan svara på alla dina frågor. Du ska känna att det här är en person du kan ringa mitt i natten (när grisen ätit ett paket ipren). Åk och hälsa på, morsa på mamma-grisen och pappa-grisen, ring andra som köpt kultingar.

3) Köp inte en, köp två. Låter det korkat? Det måste ju vara enklare med en? Vissa saker är enklare, som att träna dem. Andra saker är helt klart enklare om man har två. Bara en sådan sak som att ha ett jobb... Grisen är ett flockdjur och kan helt enkelt inte vara ensam hemma hela dagen, den skulle gå sönder (och ditt hem också). Två grisar roar varandra, myser med varandra och ger varandra det där grisiga som inte vi kan ge dem.




Adjö! Lycka till med dina grisar! (och du är inte redo och kommer aldrig vara det för det går liksom inte att förbereda sig på vad det innebär att ha gris... Det är som att få barn, de utan vet precis hur det funkar, de med har ingen aning - men man kan låtsas att man fattar! :D )

 
 Over and out!
 
Bilderna är antingen mina egna eller lånade av Ms Piggy´s Pet Pigs.