Igår kom jag hem efter att ha besökt Almedalsveckan för första gången. Jag visste inte alls vad jag skulle förvänta mig men jag är glatt överraskad! Fantastiska seminarium, föreläsningar och debatter, roliga mingel på kvällarna och nya bekantskaper hela tiden.
Det mest fantastiska med Almedalsveckan är enligt mig att man verkligen skickar dit de absoluta topparna vilket ger en otrolig tyngd till panelsamtalen. Att höra saker och ting direkt från Carin Götblad, Eva-lis Sirén, partitoppar, chefer, vd:ar, ordföringar - you name it - är ju vad man allra helst vill. I vanliga fall lyckas man kanske komma iväg på en föreläsning någonstans eller betalar massor med pengar för att gå på någon halvdag - här är en hel vecka, alldeles gratis.
Det ska sägas - boende är inte billigt, om du lyckas hitta något... Jag hade dock en fantastisk tur och delade hus med sju andra.
Det som sitter kvar mest är - förutom alla möten med nya och gamla bekantskaper - seminariet om barn i dysfunktionella familjer. 385 000 barn beräkna leva i missbruk/riskbruk. Frivilligorganisationerna gör ett jättejobb och både ser, hjälper och larmar men de kan inte göra allt. Varför har vi investeringsfonder för husbyggen men inte en social investeringsfond?
Ett annat är Kampen om kompetensen där bland annat Erik Ullenhag deltog. En fullkomligt lysande Erik Ullenhag, vill jag tillägga. Hur säkrar i kompetensen för framtiden? Hur vet vi vilken kompetens vi behöver? Var finns den? Vi behöver kompetensplattformar.
Jan Björklunds tal var ett av hans bästa med mycket ideologi. Heja Jan! Heja Folkpartiet! Jag är stolt över att vara liberal.
Jag ser redan fram emot nästa års Almedalsvecka och då ska jag vara mer förberedd och gå på seminarier mer utifrån vilka som är med i panelen och vilka som anordnar det än utifrån ämne. Något som ser dötråkigt ut kan vara helt fenomenalt om det är rätt människor som pratar - och tvärt om.
söndag 10 juli 2011
lördag 30 april 2011
Att skratta
Jag får ofta frågan om jag trivs med mitt jobb och jag svarar alltid att det är superkul! Jag tycker verkligen att jag har världens roligaste jobb och eftersom jag kan vara ute i skolorna och vikarierna ett par dagar varje månad får jag dessutom syssla med ett annat av världens roligaste jobb - läraryrket.
Att få syssla med politik på heltid är vansinnigt roligt. Jag är visserligen bara halvtidsråd men har gått in med inställningen att det är ett heltidsjobb för det går inte att göra det bra på en halvtid. Åtminstone kan inte jag det.
På min arbetsplats finns det förutom jag ett heltidråd, en moderat. Därutöver tillbringar jag av självklara skäl mycket tid med styrande majoritetspolitiker. Av någon anledning förutsätts vi avsky varandra. Ja, inte jag och moderaten, vi tillhör ju samma "lag" men hur kan jag bara tycka att de där hemskingarna från S är någonting att ha!? I veckan skrev Nerikes Allehanda en "betraktelse från en presskonferens". http://na.se/nyheter/kumla/1.1186109-vision-2025-betraktelse-fran-en-presskonferens
I Kumla arbetar vi just nu med visionsdokumentet Vision 2025 och tanken med presskonferensen var att presentera hur det är tänkt att kumlaborna ska kunna bidra sina åsikter och tankar kring Kumlas framtida utveckling. Vi hade medvetet bestämt oss för att inte göra partipolitik av det för att lämna dörren öppen för _alla_ tankar, åsikter och funderingar. Jag vill inte ha en sosse-stämpel på arbetet eftersom jag kallt räknar med att det är vi i Folkpartiet som kommer vara de som är med och förverkligar de tankar kring framtidens Kumla som kommer in. Partipolitiken kommer in i ett senare skede, när visionsdokumentet skall skrivas.
Trots detta, eller kanske på grund av detta, är det stora i presskonferensen inte det att alla kumlabor bjuds in till att tycka till, via formulär, mejl, facebook och sms utan att vi "står enade". Oppositionspolitikern Christina Örnebjär (FP) och socialdemokraten Katarina Hansson skrattar tillsammans. Förskräckligt, eller hur?
Jag kan faktiskt skilja på sak och person. Jag håller definitivt inte med Katarina Hansson i allt - eller ens mycket - men jag har inga som helst problem att skratta tillsammans med henne. På KSAU är vi en folkpartist, en moderat, tre sossar och skiftande antal tjänstemän. Får jag bara skratta och ha trevligt med moderaten? Vad händer om koalitionen upplöses av någon anledning? Får jag inte skratta med honom heller då?
Jag har nära vänner som har en helt annan politiks åskådning än jag - hur ska jag göra med dem? Omvända dem? Hata dem för att de tycker annorlunda? Vad händer om mina barn väljer att bli Vänsterpartister? Måste jag ta avstånd från dem då eller får jag umgås med dem, krama dem, skratta med dem - ändå?
Läser just nu:
Det infantila samhället av Carl Hamilton
Djupets fångar -ubåtsbesättningen som trotsade döden av Alex Kershaw
Att få syssla med politik på heltid är vansinnigt roligt. Jag är visserligen bara halvtidsråd men har gått in med inställningen att det är ett heltidsjobb för det går inte att göra det bra på en halvtid. Åtminstone kan inte jag det.
På min arbetsplats finns det förutom jag ett heltidråd, en moderat. Därutöver tillbringar jag av självklara skäl mycket tid med styrande majoritetspolitiker. Av någon anledning förutsätts vi avsky varandra. Ja, inte jag och moderaten, vi tillhör ju samma "lag" men hur kan jag bara tycka att de där hemskingarna från S är någonting att ha!? I veckan skrev Nerikes Allehanda en "betraktelse från en presskonferens". http://na.se/nyheter/kumla/1.1186109-vision-2025-betraktelse-fran-en-presskonferens
I Kumla arbetar vi just nu med visionsdokumentet Vision 2025 och tanken med presskonferensen var att presentera hur det är tänkt att kumlaborna ska kunna bidra sina åsikter och tankar kring Kumlas framtida utveckling. Vi hade medvetet bestämt oss för att inte göra partipolitik av det för att lämna dörren öppen för _alla_ tankar, åsikter och funderingar. Jag vill inte ha en sosse-stämpel på arbetet eftersom jag kallt räknar med att det är vi i Folkpartiet som kommer vara de som är med och förverkligar de tankar kring framtidens Kumla som kommer in. Partipolitiken kommer in i ett senare skede, när visionsdokumentet skall skrivas.
Trots detta, eller kanske på grund av detta, är det stora i presskonferensen inte det att alla kumlabor bjuds in till att tycka till, via formulär, mejl, facebook och sms utan att vi "står enade". Oppositionspolitikern Christina Örnebjär (FP) och socialdemokraten Katarina Hansson skrattar tillsammans. Förskräckligt, eller hur?
Jag kan faktiskt skilja på sak och person. Jag håller definitivt inte med Katarina Hansson i allt - eller ens mycket - men jag har inga som helst problem att skratta tillsammans med henne. På KSAU är vi en folkpartist, en moderat, tre sossar och skiftande antal tjänstemän. Får jag bara skratta och ha trevligt med moderaten? Vad händer om koalitionen upplöses av någon anledning? Får jag inte skratta med honom heller då?
Jag har nära vänner som har en helt annan politiks åskådning än jag - hur ska jag göra med dem? Omvända dem? Hata dem för att de tycker annorlunda? Vad händer om mina barn väljer att bli Vänsterpartister? Måste jag ta avstånd från dem då eller får jag umgås med dem, krama dem, skratta med dem - ändå?
Läser just nu:
Det infantila samhället av Carl Hamilton
Djupets fångar -ubåtsbesättningen som trotsade döden av Alex Kershaw
fredag 22 april 2011
Att dela solidariskt
Just nu är det en ganska livlig debatt på Facebook gällande skolorna i Kumla och det spar som ligger ute. Till att börja med är det en vild debatt kring huruvida det är ett spar eller ett "komma-i-ram" och hur stort det i så fall är. Är det elva miljoner, nio eller 2,4? Det beror på vem du frågar.
Som jag ser det är det ett "betala-tillbaka" på 2,4 miljoner - 25% av det underskott vi gick med 2010. Därtill handlar det om att spara in för att inte dra över i år igen. Även om ramen utökats i år har den inte utökats till den grad att vi skulle gå jämt upp om vi fortsatte på samma vis. Å andra sidan är det vissa kostnader som inte borde komma igen så som öppnande av nya förskoleavdelningar. Jag skriver borde vilket egentligen är ett galet uttryck i sammanhanget för vi skulle behöva öppna åtminstone en helt ny förskola med fyra avdelningar för att täcka behovet. Detta anser jag dock ska ske planerat och finnas med i budget så att det inte som ny blir en bestraffning för verksamheten. Det är nämligen precis så det blir, en bestraffning. Vi öppnar nya avdelningar vilket kostar pengar och sedan får verksamheten solidariskt dela på underskottet. Vilken morot va, att få betala andras underskott även om du själv går jämt upp eller till och med plus!?
Vi gick back på andra ställen också, så som barn i behov av särskilt stöd. Att vi drar över där beror ju på någonting, är då svaret att dra ner och tillbaka pengarna? Jag tycker inte det.
Läser just nu:
"Den demokratiska dialogen - arbetsformer för kvinnor och män i politiken", Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet 1999
"Studier i rött - Socialdemokratins idéer" Henry Pettersson, 2005
"Därför vann dom - berättelsen om ett ödesval" red Torbjörn Nilsson, 2010
Ikväll blir det nog "Blodläge" av Johan Theorin, får se vad jag känner för.
Som jag ser det är det ett "betala-tillbaka" på 2,4 miljoner - 25% av det underskott vi gick med 2010. Därtill handlar det om att spara in för att inte dra över i år igen. Även om ramen utökats i år har den inte utökats till den grad att vi skulle gå jämt upp om vi fortsatte på samma vis. Å andra sidan är det vissa kostnader som inte borde komma igen så som öppnande av nya förskoleavdelningar. Jag skriver borde vilket egentligen är ett galet uttryck i sammanhanget för vi skulle behöva öppna åtminstone en helt ny förskola med fyra avdelningar för att täcka behovet. Detta anser jag dock ska ske planerat och finnas med i budget så att det inte som ny blir en bestraffning för verksamheten. Det är nämligen precis så det blir, en bestraffning. Vi öppnar nya avdelningar vilket kostar pengar och sedan får verksamheten solidariskt dela på underskottet. Vilken morot va, att få betala andras underskott även om du själv går jämt upp eller till och med plus!?
Vi gick back på andra ställen också, så som barn i behov av särskilt stöd. Att vi drar över där beror ju på någonting, är då svaret att dra ner och tillbaka pengarna? Jag tycker inte det.
Läser just nu:
"Den demokratiska dialogen - arbetsformer för kvinnor och män i politiken", Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet 1999
"Studier i rött - Socialdemokratins idéer" Henry Pettersson, 2005
"Därför vann dom - berättelsen om ett ödesval" red Torbjörn Nilsson, 2010
Ikväll blir det nog "Blodläge" av Johan Theorin, får se vad jag känner för.
torsdag 25 november 2010
Jag vill inte ha gårdsförsäljning av alkohol
Till att börja med – jag är för privat företagande och jag tror på konkurrens som ett sätt att både öka kvalitén, tillgängligheten och pressa priserna. Just därför är jag emot gårdsförsäljning av alkohol. Inte för att kvalitén skulle öka utan för att priserna skulle pressas och tillgängligheten skulle öka.
Jag växte upp i en liten by där man fick beställa sitt vin och sin sprit via ombud i affären och sedan hämta ut det där vilket gjorde att hela byn visste vilka som handlade ofta och hur mycket. Inga hemligheter där inte men en viss social kontroll. Jag har ofta funderat på hur min barndom hade sett ut om vi hade haft ett systembolag på orten. I en liten ort där det inte finns så mycket att göra vare sig man är ung eller gammal var en grogg till helgen något ganska naturligt när man kvistade över till grannen. (Ja, inte för oss barn förstås. Vi drack blandsaft och poppade popcorn i en gryta på spisen om vi inte var hos de moderna grannarna som hade både kolsyremaskin och popcornmaskin. Då var det fest!)
Numer funderar jag på hur det hade sett ut om gårdsförsäljning av alkohol hade varit tillåten när jag var liten och jag är väldigt tacksam över att så inte var fallet. Inte bara för min egen skull utan för alla mina vänner, alla barn.
I debatten kring gårdsförsäljning har folkhälsoperspektivet lyfts flera gånger. I Sverige har vi, ur ett europeiskt perspektiv, en låg alkoholkonsumtion. Forskning visar att konsumtionen skulle öka med ökad tillgänglighet vilket leder till ökade skador.
Jag vill ha fokus på barnen. Det är barnen som första hand kommer råka illa ut om alkoholkonsumtionen ökar och det gör den med ökad tillgänglighet. Risken med förslaget som ligger nu är att Systembolagets monopol inte accepteras av EU och då får vi inte bara gårdsförsäljning utan en helt annan marknad när det gäller alkohol.
Jag är glad och tacksam för att jag växte upp i ett Sverige där Systembolaget har monopol på alkoholförsäljningen för ”hemmabruk”. Jag är glad för den kontroll som Systembolaget har över åldern på de som handlar. Jag är tacksam över de begränsade öppettiderna.
När Ivan Bratt 1913 bildade Stockholmssystemet och så småningom lade under sig hela alkoholförsäljningen och grundade vin- & spritcentralen kunde han ganska snart visa att han system hade minst lik bra effekt på folknykterheten som Finlands totalförbud.
Jag vill behålla Systembolagets monopol och vill därför inte riskera det genom att tillåta gårdsförsäljning. Jag vill heller inte öka tillgängligheten av alkohol eller låta marknaden styra prissättningen eftersom jag alltför ofta ser vad alkoholen kan ställa till med.
Jag växte upp i en liten by där man fick beställa sitt vin och sin sprit via ombud i affären och sedan hämta ut det där vilket gjorde att hela byn visste vilka som handlade ofta och hur mycket. Inga hemligheter där inte men en viss social kontroll. Jag har ofta funderat på hur min barndom hade sett ut om vi hade haft ett systembolag på orten. I en liten ort där det inte finns så mycket att göra vare sig man är ung eller gammal var en grogg till helgen något ganska naturligt när man kvistade över till grannen. (Ja, inte för oss barn förstås. Vi drack blandsaft och poppade popcorn i en gryta på spisen om vi inte var hos de moderna grannarna som hade både kolsyremaskin och popcornmaskin. Då var det fest!)
Numer funderar jag på hur det hade sett ut om gårdsförsäljning av alkohol hade varit tillåten när jag var liten och jag är väldigt tacksam över att så inte var fallet. Inte bara för min egen skull utan för alla mina vänner, alla barn.
I debatten kring gårdsförsäljning har folkhälsoperspektivet lyfts flera gånger. I Sverige har vi, ur ett europeiskt perspektiv, en låg alkoholkonsumtion. Forskning visar att konsumtionen skulle öka med ökad tillgänglighet vilket leder till ökade skador.
Jag vill ha fokus på barnen. Det är barnen som första hand kommer råka illa ut om alkoholkonsumtionen ökar och det gör den med ökad tillgänglighet. Risken med förslaget som ligger nu är att Systembolagets monopol inte accepteras av EU och då får vi inte bara gårdsförsäljning utan en helt annan marknad när det gäller alkohol.
Jag är glad och tacksam för att jag växte upp i ett Sverige där Systembolaget har monopol på alkoholförsäljningen för ”hemmabruk”. Jag är glad för den kontroll som Systembolaget har över åldern på de som handlar. Jag är tacksam över de begränsade öppettiderna.
När Ivan Bratt 1913 bildade Stockholmssystemet och så småningom lade under sig hela alkoholförsäljningen och grundade vin- & spritcentralen kunde han ganska snart visa att han system hade minst lik bra effekt på folknykterheten som Finlands totalförbud.
Jag vill behålla Systembolagets monopol och vill därför inte riskera det genom att tillåta gårdsförsäljning. Jag vill heller inte öka tillgängligheten av alkohol eller låta marknaden styra prissättningen eftersom jag alltför ofta ser vad alkoholen kan ställa till med.
torsdag 18 november 2010
Jag - ett oppositionsråd!
I måndags blev jag officiellt vald till oppositionsråd på halvtid för nästa mandatperiod och det känns vansinnigt spännande, hedrande och roligt! Samtidigt är det givetvis en aning läskigt men mest av allt är jag bara glad och tacksam över att Folkpartiet och övriga oppositionspartier anser att jag ska vara med och företräda dem i Kumla.
Vi fem partier (FP, C, KD, M och MP) har ett gott samarbete och där finns många erfarna politiker som jag känner att jag kan få stöd och råd från. Jag ser fram emot att få jobba med Mats Hellgren, (M) som är heltidsråd från den femtonde december och jag tror att vi kommer ha riktigt kul ihop samtidigt som vi driver Kumlas oppositionspolitik på bästa möjliga sätt.
Mitt fokus just nu och min stora kunskap ligger i skolfrågorna vilka jag givetvis kommer fortsätta att driva. Fler förskollärare, lärare som är behöriga i sina ämnen, ökad personaltäthet/grundbemanning och en ständigt pågående pedagogisk diskussion är några av de frågor som ligger nära mig. Jag ser dock fram emot att få sätta mig in i kommunens övriga verksamheter och min ambition är att besöka så många platser som möjligt och skaffa mig så mycket information jag bara kan. Mycket går att läsa sig till men vissa saker ser man bara ”på golvet”.
Tack till alla ni som tror på mig – tack för ert förtroende. Jag ska förvalta det väl.
Kumlanytt.se skriver om oppositionens nomineringar här http://www.kumlanytt.se/nyheter.php?subaction=showfull&id=1289038489&archive=&start_from=&ucat=1,11& Anders Svärd fick sedan inte ordförandeposten då majoriteten tyckte att den posten skulle tillfalla dem själva - tvärt emot SKLs rekommendationer och hur 77% av landets kommuner gör. Fram till nu hade även Kumla följt denna praxis men av någon anledning bestämde man sig för att inte göra så denna mandatperiod. Väldigt tråkigt ur demokratisynpunkt tycker jag.
Vi fem partier (FP, C, KD, M och MP) har ett gott samarbete och där finns många erfarna politiker som jag känner att jag kan få stöd och råd från. Jag ser fram emot att få jobba med Mats Hellgren, (M) som är heltidsråd från den femtonde december och jag tror att vi kommer ha riktigt kul ihop samtidigt som vi driver Kumlas oppositionspolitik på bästa möjliga sätt.
Mitt fokus just nu och min stora kunskap ligger i skolfrågorna vilka jag givetvis kommer fortsätta att driva. Fler förskollärare, lärare som är behöriga i sina ämnen, ökad personaltäthet/grundbemanning och en ständigt pågående pedagogisk diskussion är några av de frågor som ligger nära mig. Jag ser dock fram emot att få sätta mig in i kommunens övriga verksamheter och min ambition är att besöka så många platser som möjligt och skaffa mig så mycket information jag bara kan. Mycket går att läsa sig till men vissa saker ser man bara ”på golvet”.
Tack till alla ni som tror på mig – tack för ert förtroende. Jag ska förvalta det väl.
Kumlanytt.se skriver om oppositionens nomineringar här http://www.kumlanytt.se/nyheter.php?subaction=showfull&id=1289038489&archive=&start_from=&ucat=1,11& Anders Svärd fick sedan inte ordförandeposten då majoriteten tyckte att den posten skulle tillfalla dem själva - tvärt emot SKLs rekommendationer och hur 77% av landets kommuner gör. Fram till nu hade även Kumla följt denna praxis men av någon anledning bestämde man sig för att inte göra så denna mandatperiod. Väldigt tråkigt ur demokratisynpunkt tycker jag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)